Artikel från Örebro universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

12 december 2003

Nytt sätt att spåra gonorré begränsar smittspridning

Magnus Unemo, vid Universitetssjukhuset i Örebro, har i en doktorsavhandling utvecklat en ny effektiv metod för att bestämma gonorrébakteriens typ genom att analysera dess DNA. Metoden innebär att man lättare kan följa smittvägen, spåra smittkällan och på så sätt häva spridning av sjukdomen.

Efter framgångsrika behandlings- och informationsinsatser lyckades man mellan 70- och 90-talet att näst intill utrota den sexuellt överförbara sjukdomen gonorré och därmed bli av med ett stort folkhälsoproblem. Men bakteriernas förmåga att utveckla motståndskraft mot medicineringen samt ett vidlyftigare sexuellt beteende har gjort att sjukdomen återigen fått fäste, vilket innebär att vi måste hitta bättre sätt att spåra bakterierna.

Gonorré var för bara några årtionden sedan ett stort folkhälsoproblem. Smittan ger allvarliga komplikationer som exempelvis sterilitet, ledbesvär eller blodförgiftning. Efter en markant minskning av antal sjukdomsfall sker återigen en ökad spridning av smittan. Man vet att den vanligaste medicineringen inte längre biter på alla bakterier och man tror att ökningen också kan bero på att vi inte längre får den information som spreds med den första propagandan kring HIV. Magnus har forskat kring hur man hittar källan till smittan och kan på det sättet förhindra att den sprids.

– För att hitta smittkällan måste man finna vägar för att kunna se vilken typ av bakterie som orsakat sjukdomen, säger Magnus. Jag har utvecklat en metod som går ut på att man på ett snabbt och säkert sätt kan bestämma bakterietyp genom att undersöka bakteriens DNA. Då kan man se vilka bakterier som är besläktade med varandra och därmed följa spridningen av sjukdomen mellan personer och spåra smittkällan. Det är ett bra sätt att få förståelse för utbredningen av gonorré i samhället och förhindra att smittan sprids vidare i flera led.

Över tid har bakterierna utvecklat motståndskraft mot de vanligaste antibiotikasorterna. Det är ytterligare ett skäl till varför man behöver fastställa bakterietyp.

– En stor del av de som fått gonorré har smittats utomlands, säger Magnus. I mina analyser har jag sett att de bakterier som till exempel kommer från Sydostasien, där man varit mycket generös med användningen av antibiotika, är särskilt motståndskraftiga. Därför är det extra viktigt att analysera bakteriernas antibiotikakänslighet vid samtliga fall av gonorré så att rätt antibiotika kan sättas in.

Disputationen äger rum 19 december kl. 13.00 i Wilandersalen på Universitetssjukhuset Örebro

För mer information kontakta Magnus Unemo på tel 019- 602 15 20 eller 0739-94 35 30

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera