Följden av fjärilens angrepp på skogen
Tallmätaren är en fjäril som äter tallbarr. Arten är en fruktad skadegörare och angrep år 1996 ett stort skogsområde i Västergötland. Jan Cedervind, SLU, har studerat hur angreppet har påverkat tallskogen. En slutsats är att om tallen får behålla 10 procent eller mer av barren, är chansen att överleva ett angrepp stor.
År 1996 upptäcktes att tallar inom ett 7 000 hektar stort område i Västergötland hade förlorat barren. Orsaken var en fjäril som heter tallmätare (Bupalus piniaria L.). Larver av tallmätare äter nämligen tallbarr, och arten är en av barrskogens viktigare skadegörare. Ett angrepp leder till att träden växer sämre, får topptorka eller dör. Andra skadegörare, framförallt märgborrar, följer ofta i fjärilens spår och kan förvärra tallarnas tillstånd.
Jan Cedervind, SLU, har i sin avhandling kartlagt följderna av detta tallmätarangrepp i Hökensås, som är det mest omfattande som någonsin förekommit i Sverige. Av de tallar som förlorade 90-100 procent av barren, är 25 procent döda idag och hälften har en död topp. Konsekvenserna för tallar som förlorade mindre mängd barr är däremot obetydliga. Jan Cedervind drar därför slutsatsen att en tall bör ha kvar minst 10 procent av barrmassan för att ha en rimlig chans att överleva ett tallmätarangrepp.
De hårdast angripna överlevande tallarna, förlorade totalt sett 50 procent av volymtillväxten under en period av sex år. En kostnadsberäkning visar att enbart förlusten i volymtillväxt hade motiverat en bekämpning av tallmätaren under år 1996.
Av de döda tallarna var 80 procent angripna av större märgborre (Tomicus piniperda L.), som gnager på trädkronornas årsskott. Dessa skalbaggar bidrog troligtvis nämnvärt till att många tallar dog. Att tallarna växte sämre efter tallmätarangreppet berodde både på barrförluster orsakade av tallmätare, och skottgnag orsakade av märgborrar. Skottgnagen minskade främst höjdtillväxten, medan volymtillväxten bara påverkades lite. Skador efter märgborrarna fördröjde också återhämtningen av barrmassan. Sju år efter tallmätarangreppet har träden i de svårast skadade bestånden ännu inte återhämtat sig.
Jägmästare Jan Cedervind vid institutionen för entomologi, SLU, försvarar fredagen den 12 december kl. 09.30 sin avhandling Impact of pine looper defoliation in Scots pine: secondary attack by pine shoot beetles, tree mortality, top-kill, growth losses, and foliage recovery. Disputationen äger rum i sal L, Undervisningshuset, Ultuna, Uppsala. Opponent är Professor Michael R. Wagner, School of Forestry, Northern Arizona University, USA.
Kontaktinformation
Mer information: Jan Cedervind, tel: 018-67 23 30, 018-30 31 42
E-post: Jan.Cedervind@entom.slu.se
