Provrörsbefruktning – känslomässigt påfrestande
En aktuell avhandling från Karolinska Institutet beskriver hur en provrörsbefruktning påverkar föräldrarna känslomässigt både före behandlingen, under graviditeten och när barnet är fött. Män och kvinnor reagerar också olika.
I Anna Hjelmstedts avhandling redovisas hur par som sökt för att påbörja en IVF-behandling (provrörsbefruktning)upplever stress relaterad till infertiliteten. Kvinnorna reagerade starkare på infertiliteten än männen och de kände en stark önskan att få barn. De fick mer socialt stöd än männen. Männen uppfattade att de mest centrala aspekterna av infertiliteten var att uppfylla den manliga rollen och de kände en social skyldighet att bli förälder.
En longitudinell studie med kvinnor, som blivit gravida efter en provrörsbefruktning, och deras partners visar att både kvinnorna och männen var mer oroliga för att förlora graviditeten jämfört med en kontrollgrupp. Kvinnorna upplevde graviditeten mer positivt och de förväntade sig i lägre grad att det kommande föräldraskapet skulle komma att inkräkta på deras frihet. Männen var mer oroliga för att barnet skulle skadas i samband med förlossningen. De IVF-par som hade upplevt infertiliteten mest negativ reagerade också starkast känslomässig under graviditeten.
Resultat av intervjuerna med IVF-paren tyder på att en del kvinnor och män upplever infertiliteten som känslomässigt påfrestande även sedan de har fått barn. Vissa par är tveksamma till att göra en ny IVF-behandling då man inte vill utsätta sig för den psykologiska och fysiska stress som en ny behandling innebär. De flesta av föräldrarna kommer att berätta för barnen om IVF-behandlingen, men vissa är ambivalenta då de är oroliga för omgivningens och barnens reaktioner.
Majoriteten av föräldrarna tror sig uppleva föräldraskapet annorlunda än föräldrar utan tidigare infertilitetsproblem. Det vanligaste skäl som uppgavs var att de upplevde att de är mer känslomässigt engagerade i sina barn och att de är mer toleranta och beredda att tackla problem i föräldrarollen.
Sammanfattningsvis visar resultaten att gendertillhörighet, d.v.s. att vara kvinna respektive att vara man, påverkar hur infertilitet upplevs och hur man väljer strategier när det gäller att hantera infertilitetsstress. Inom mödrahälsovård och förlossningsvård, är det viktigt att vara medveten om att IVF par kan ha en förhöjd grad av oro och samtidigt är det av vikt att stödja dem att se på sin graviditet och förlossning som naturliga processer.
Avhandlingens titel:
In vitro fertilization – emotional reactions to treatment, pregnancy and parenthood
Författare:
Anna Hjelmstedt, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, tel 08-517 793 91 eller mail: anna.hjelmstedt@kbh.ki.se
Hela avhandlingen (pdf) och abstract finns på:
http://diss.kib.ki.se/2003/91-7349-715-0
