Individuella bedömningar viktigt vid telefonrådgivning
I en avhandling från Karolinska Institutet utforskas hälso- och sjukvårdsrådgivning från flera perspektiv, den vårdsökandes, ambulansalarmeringens och telefonsjuksköterskans.
På en hälso- och sjukvårdsrådgivning per telefon nås telefonsjuksköterskor dygnet runt för omvårdnadsråd, medicinska råd och hjälp till rätt vård. Sjuksköterskan Anna Carin Wahlberg har i sin avhandling från Karolinska Institutet utforskat hälso- och sjukvårdsrådgivning från flera perspektiv, den vårdsökandes, ambulansalarmeringens och telefonsjuksköterskans.
Internationellt och nationellt är detta en expanderande service till medborgarna och nyligen presenterades ett förslag att sjukvårdsrådgivningen i Sverige skall kopplas samman i ett gemensamt nätverk.
Samtliga knappt 3000 samtal till en hälso- och sjukvårdsrådgivning registrerades under en vecka och av de vårdsökande var 61 procent kvinnor. En tredjedel ringde om infektionssymtom. Vid nästan hälften av samtalen var det någon annan än den sjuke som ringde. Egenvårdsråd gavs till hälften av fallen. Var tionde som ringde ombads att besvara frågor i en enkät. Där uppgav 85 procent att de följt de givna råden och 95 procent att de var nöjda med den hjälp de fått.
I en studie av samtliga anmälningsfall till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Socialstyrelsen och landets patientnämnder mellan 1991 och 2000, som rörde ambulansalarmering, framkom att 21 av de 54 fallen handlade om felbedömningar. Av dessa var 19 telefonbedömningar som grundats på andrahandsuppgifter.
25 telefonsjuksköterskor med olika lång erfarenhet från sex olika sjukvårdsrådgivningar tillfrågades om problem med sjukvårdsrådgivning. De definierade problemen handlade om svårigheter att göra bedömningar via telefon beroende på bland annat andrahandsbedömningar och avsaknaden av visuell kontakt. En annan studie visar att flera faktorer påverkar bedömningen, som sjuksköterskans erfarenhet, den vårdsökandes livssituation och sjukvårdens tillgänglighet. Telefonsjuksköterskorna använde sig av både verbal och icke-verbal kommunikation, till exempel tung andning, som grund.
Sammanfattningsvis visar avhandlingen att telefonsjuksköterskans bedömning av vårdbehov är central i hälso- och sjukvårdsrådgivning. Individperspektivet är viktigt, den uppringande önskar bli bemött som en individ, tagen på allvar och bli trygg genom samtalet. Telefonsjuksköterskan bör också sträva efter att tala direkt med den vårdsökande.
Avhandlingens titel:
Telephone advice nursing: Callers’ perceptions, nurses’ experience of problems and basis for assessments
Författare:
Anna Carin Wahlberg, Institutionen för omvårdnad, Karolinska Institutet,
tel. 08-524 838 62, mobil 070-631 9103 eller mail anna.carin.wahlberg@omv.ki.se
Disputation:
Fredag 23 januari 2004, kl. 9.00, Föreläsningssal H1 Röd, Alfred Nobels Allé 23, Karolinska Institutet Campus Huddinge
Avhandlingen (pdf) och abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2004/91-7349-620-0/
