Etnicitet och kön – aktuella frågor även hos Aischylos
Den grekiske tragediförfattaren Aischylos (525 – 456 f. Kr.) har kallats ”tragedins fader”, och är den äldste dramatikern vars produktion har bevarats mer än enstaka brottstycken. Mycket tyder på att den västerländska teatern som vi känner den fick sin grundläggande form i hans händer. Pär Sandin behandlar i sin avhandling dramat De skyddssökande som tar upp de evigt aktuella ämnena etnicitet och kön. Detta ansågs länge vara hans äldsta bevarade verk, och sålunda det äldsta bevarade dramat i litteraturhistorien. Nya bevis tyder dock på att det är ungefär samtida med de flesta av hans övriga bevarade verk, och uppfördes för första gången på 460-talet, några år före hans sista och mest kända verk, Orestien.
Till grund för De skyddssökande (grek. Hikétides, lat. Supplices) ligger myten om danaiderna, som är känd från flera källor. Danaiderna, Danaos femtio döttrar, lever i Egypten, där de trolovas mot sin och sin faders vilja med sina femtio kusiner, sönerna till kung Aigyptos. För att undkomma det oönskade bröllopet flyr flickorna med sin far till Argos i Grekland, där de har sitt ursprung. Danaidernas kusiner, Aigyptos söner, förföljer dem till Grekland, och de tvingas till slut att gifta sig. På bröllopsnatten mördar de sina gemåler med dolkar, alla utom en, Hypermästra, som gifter sig med Lynkeus, och blir anmoder till en kunglig ätt i Argos.
De skyddssökande var den första delen i en dramatisk trilogi, av vilka de övriga två delarna har gått förlorade. Dramat behandlar bara själva ouvertyren till myten, och tar sin början när Danaiderna går iland i Argos. Invandrade från Egypten till Europa försöker de att som supplikanter, skyddssökande hos landets gudar, utbedja sig om asyl hos kungen. De lyckas till slut övertyga honom om att de har hemortsrätt i Argos, och när egyptiska sändebud, kusinernas hantlangare, kommer för att hämta hem flickorna hindras de av kungen och av Argos krigshär. Sändebuden reser hem igen, men lovar att återvända med en större styrka.
Som synes behandlar dramat några av vår samtids mest brännheta frågor, kön och etnicitet. Flickornas självsvåldighet var synnerligen uppseendeväckande i Aischylos samtid när arrangerade äktenskap var regel och kusinäktenskap vanliga. Aischylos tar också fasta på de etniska skiljelinjerna mellan grekerna och de invandrade, mörkhyade och underligt klädda, danaiderna, och senare i dramat med de synnerligen ”barbariska” egyptiska underhuggarna.
Pär Sandin ger en introduktion till hela dramat, som bland annat behandlar frågorna om tidpunkten för dramats uruppförande, den mytiska bakgrunden, rekonstruktionen av de förlorade delarna av trilogin, och den samtida atenska teaterns utseende. Avhandlingen innehåller även en översättning och en kommentar till första halvan av dramats text. Här behandlas grekisk och egyptisk religion, mytologi och historia, Aischylos scenkonst, språk och stil m.m. Avhandlingsförfattaren har strävat efter att rekonstruera texten i dess ursprungliga form, efter tusentals år av tradering via manuell reproduktion av handskrifter. Vår kännedom om texten till De skyddssökande återgår på en enda medeltida handskrift, som innehåller ett stort antal skrivfel. Många fel har rättats till av de filologer som studerat texten de senaste femhundra åren, men en stor mängd återstår, av vilka flera diskuteras ingående och ges förslag till lösningar i avhandlingen.
Avandlingens titel: Aeschylus’ Supplices. Introduction and Commentary on vv. 1-523.
(Aischylos, De skyddssökande)
Disputationen äger rum tisdagen den 27 januari 2004 kl. 10.15
Opponent: Professor James Diggle
Sal T 307, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Pär Sandin, tel. 046-30 57 56, mobil 070-2093367
e-post par.sandin.383@student.lu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
