Nya professorer vid Stockholms universitet

Thomas Hartman, företagsekonomi
Det senaste decenniet har vi kunnat bevittna en ökad konkurrens, vilket bland annat har lett till att företag blivit än mer intresserade av att kunna mäta och följa upp effektiviteten. Samtidigt finns det tydliga tendenser att inom den offentliga sektorn anamma metoder för prestationsuppföljning som utvecklats inom den privata sektorn. Hartmans forskning under senare år har handlat om metoder för att mäta effektivitet och prestationer, dels en utvärdering av sådana metoder, dels hur metoderna används i företag och offentliga organisationer. Hans tidigare forskning har behandlat prissättnings- och avregleringsfrågor, särskilt inom elsektorn och den finansiella sektorn.

Göran Rossholm, litteraturvetenskap
Han har bedrivit tre slags vetenskapliga verksamheter: litterär textanalys, skiftande teoretiska undersökningar och vetenskaplig textutgivning. Textanalysen har fr.a. gällt verk av Ibsen och Strindberg. Det teoretiska arbetet är utpräglat tvärvetenskapligt med inslag av filosofiska, semiotiska och språkvetenskapliga tankegångar. Grundläggande frågor som Vad är en föreställande bild?, Vilka bildlika fenomen förekommer i berättande skönlitteratur?, Hur förhåller sig läsaren av ett fiktionsverk till text och innehåll?, Vad kännetecknar en litterär tolkning? har behandlats i artiklar samt i boken To Be And Not to Be. On Interpretation, Iconicity and Fiction (2004). För närvarande arbetar Rossholm med berättelseteoretiska problem.

William L. Smith , indologi
Han har huvudsakligen forskat i nyindiska språk och litteraturer. Han har bland annat skrivit om olika folkliga versioner av Indiens nationalepos Ramayana, om hinduiska helgonlegender och om ormgudinnan Manasa. Han har även skrivit en omfattande bengaligrammatik. Bengali är ett av världens största språk och även ett viktigt invandrarspråk i Sverige.

Marta Szebehely, socialt arbete med inriktning mot omsorg
Hon har sedan mitten av 1980-talet forskat om omsorg, särskilt om äldreomsorgens vardag i ljuset av pågående socialpolitiska förändringar, och med fokus på såväl de hjälpbehövande äldre och deras anhöriga som på personalen och deras arbetsvillkor. Mellan 1999 och 2001 var hon en av ledamöterna av Kommittén Välfärdsbokslut, och sedan 2002 innehar hon en sexårig forskartjänst med inriktning mot jämställdhetsforskning, finansierad av Vetenskapsrådet. Tillsammans med professor Rosmari Eliasson-Lappalainen i Lund leder hon det av forskningsrådet FAS finansierade forskningsprogrammet ”Äldreomsorgens vardag och villkor”. På senare tid har hon främst varit inriktad på studier av de nordiska ländernas omsorgslösningar. En kvalitativ jämförande studie av hemtjänsten i fyra nordiska huvudstäder har nyligen (2003) publicerats i bokform, Hemhjälp i Norden – illustrationer och reflektioner.