Pressmeddelande från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap och Statens folkhälsoinstitut: Svensk folkhälsoforskning får gott betyg av utländska utvärderare
Svensk folkhälsoforskning håller bra kvalité och det finns goda förutsättningar för den fortsatta forskningen om folkhälsa. Bedömningen är grundad på att det finns ett stort antal aktiva forskare och forskarstuderande och omfattande individbaserade register. Även den höga svarsfrekvensen i svenska intervju- och enkätstudier gör att forskningen kan hålla hög kvalité.
Samtidigt som den svenska folkhälsoforskningen håller hög kvalité finns det också risker för att denna inte skall kunna upprätthållas på grund av minskande resurser. Detta gäller särskilt forskningen kring arbetsrelaterad hälsa som bör vara särskilt viktig när sjukfrånvaron är rekordhög. Det är några av slutsatserna som sex internationella forskare från olika delar av det folkhälsovetenskapliga fältet drar i en utvärdering av den svenska folkhälsoforskningen.
Utvärderingen är gjord på uppdrag av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) i samarbete med Statens folkhälsoinstitut (FHI) och ingår i ett regeringsuppdrag till FAS och FHI inför nästa forskningspolitiska proposition. Rapporten överlämnas i dag till Socialdepartementet.
Brist på interventionsforskning
Utvärderarna betonar särskilt den stora bristen på framför allt interventionsforskning som skulle kunna stimulera utvecklingen av effektiva metoder för att minska sjukligheten och ojämlikheten i hälsa.
Utvärderarna framhåller också att Sverige och de övriga nordiska länderna har unika möjligheter till att studera konsekvenser av folkhälsoproblem tack vare den omfattande registerbaserade informationen. Många framstående forskare i andra länder är angelägna om samarbete tack vare denna registerbaserade information, vilket också ger svenska forskare värdefulla kontakter med den internationella forskningen.
Utvärderarnas rekommendationer
I rapporten föreslås bl.a. att:
· anslagen för svensk, offentlig folkhälsoforskning bör fördubblas,
· svenska regeringen bör försöka påverka EU:s forskningspolitik i en mer folkhälsovetenskaplig riktning,
· fler anställningar på mellannivå för folkhälsoforskare bör inrättas,
· resurserna och förutsättningarna för samkörning av relevanta register bör förstärkas,
· interventionsstudier bör prioriteras (dvs. studier om effekter),
· stödet till longitudinell forskning bör förstärkas,
· forskningen om arbets- och miljörelaterad hälsa bör förstärkas,
· mekanismerna och orsakerna bakom ojämlikhet i hälsa för olika etniska grupper och för män och kvinnor bör ytterligare betonas,
· hälsofrämjande insatser för äldre människor och livsförloppsstudier bör prioriteras,
· ytterligare investeringar i multidisciplinära forskningscentra bör göras,
· en ny nationell forskningsstrategi för forskning om hälso- och sjukvårdssystemen bör utvecklas,
· forskning om följderna av sjuklighet i den framtida forskningsstrategin bör inkluderas,
· den framtida forskningsstrategin bör anpassas till de nya folkhälsopolitiska målområdena.
Kartläggning
FHI har tidigare genomfört en kartläggning av pågående forskning och forskarmiljöer som också legat till grund för utvärderingen. Kartläggningen visar att svensk folkhälsoforskning år 2001 fick ca. 225 miljoner kronor i anslag, hälften från forskningsråd och hälften från andra källor. Inom det folkhälsovetenskapliga området arbetar drygt 600 forskare och lika många doktorander på hel- eller deltid. En sammanställning av vetenskapliga artiklar (1.280 st.) publicerade på engelska visar bl. a. att ca. tre fjärdedelar av studierna behandlade förekomst av och orsaker till ohälsa medan endast fyra procent gällde interventionsforskning.
Exempel på förslag till åtgärder från FAS och FHI
· Utarbeta en särskild forskningsstrategi för att klarlägga förutsättningarna, metoderna och intresset för interventionsstudier. Ett viktigt inslag i en sådan strategi bör vara ett krav på vetenskaplig effektutvärdering och finansiering av större offentliga åtgärder.
· Förstärka forskningen om hälso- och sjukvårdssystemen.
· Utvidgade ekonomiska resurser för att kunna bibehålla och bredda samkörningen av de svenska individbaserade registren.
· Utvidga forskning av relevans för de av riksdagen fastställda elva målområdena för folkhälsopolitiken för att effektivisera folkhälsoarbetet och säkerställa de bästa metoderna för uppföljning.
Om lägesrapporten
Rapporten och en svensk sammanfattning finns som pdf-fil på FAS hemsida, www.fas.forskning.se och på FHI:s hemsida www.fhi.se
Kartläggningsrapporten, både på svenska som engelska, finns i sin helhet att ladda ner från FHI:s hemsida, www.fhi.se
Kontaktpersoner:
Rune Åberg, professor, FAS, tel. 08-775 40 71
Kerstin Carsjö, forskningssekreterare, FAS, tel. 08-775 40 89
Christer Hogstedt, professor, FHI, tel. Tel. 08-566 136 02
Carina Källestål, docent, FHI, tel. Tel. 08-566 136 48
Pressmeddelandet skickat av:
Bodil Gustavsson, pressansvarig, tel. 08-775 40 96, bg@fas.forskning.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)
Postadress Box 2220, 103 15 Stockholm,
www.fas.forskning.se
