Hur vi föreställer oss bra beslutsfattande

Denna avhandling tar sin utgångspunkt i att många av oss har svårt att acceptera klassiska rekommendationer för rationellt beslutsfattande. Principen om förväntat värde eller nyttomaximering är ett sådant exempel. Den säger att när man väger samman information från olika alternativ så skall betydelsen av varje konsekvens i en handling vara proportionell mot dess värde multiplicerat med sannolikheten för att den inträffar. Principen upplevs vara abstrakt och ‘statistisk’ till sin natur. Två delstudier visar att folk istället väljer enkla tumregler när de bedömer och integrerar information. Vanligt är att man sätter upp en samling kriterier för vad som är någorlunda bra och sållar bort alternativ eller aspekter som inte duger. Denna process kan gradvis stramas åt till dess att endast ett alternativ återstår eller att problembilden upplevs som hanterlig. Man kan också leta upp sådant som är riktigt bra och låta hela resonemanget kretsa kring just detta. I båda fallen blir den mentala belastningen relativt liten och man erhåller på köpet robusta argument inför sig själv och inför andra. Priset är att en betydande del av informationen går förlorad.

Folk kan göras medvetna om detta och de ser i allmänhet positivt på mer komplexa procedurer för sammanvägningen. Det är dock tveksamt om de verkligen tillämpar dessa i vardagen. I två andra delstudier undersöks hur vanliga beslutsfattare fördelar sin mentala energi. Det visar sig att flertalet har höga analytiska ambitioner, men att man sällan använder komplicerade strategier. Folk föredrar istället andra typer av överväganden såsom noggrann planering, social lyhördhet, samordning av värden, och förbättringar av redan gjorda bedömningar. Dessa åtgärder bidrar till att höja kvalitén. Samtidigt kan de fungera som en förberedelse för systematiska förenklingar av processen, exempelvis genom ganska stora omstruktureringar av värden och attityder. En starkt reglerande faktor är den intuitiva påverkan från känslor, etablerade normer, identitetsföreställningar och rent önsketänkande.

Den relativa betoningen av värdering framför integrering ger individen vissa fördelar. Prioriteringen är lätt att förstå och att argumentera för. Den har en mer naturlig koppling till grundläggande behov, identitetsfrågor, sociala band, etc. Den har också direkt kontakt med känslolivet och fungerar därför som en brygga mellan analys och intuition. Kort sagt, den länkar det enskilda beslutet till individens totala livssituation. Detta faktum gör det enklare att med olika tekniker utveckla beslutsfattandet, både genom ökad självreflektion och genom extern experthjälp.

Avhandlingens titel: Everyday notions of good decision making: Theoretical and practical implications
Avhandlingsförfattare:Thomas Adelbratt , tel. 031 773 1687(arb.), 031-820050(bost.), 0733-820013
e-post: thomas.adelbratt@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Carl Martin Allwood, Lund
Tid och plats för disputation: Fredagen den 12 mars 2004 kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se