De bildade männens musikhistoria
Varför är det så svårt att hitta information om kvinnliga musiker och kompositörer i handböcker om allmän musikhistoria? Även i de verk som skrivits på senare tid? Det råder sannerligen ingen brist på information om kvinnors musicerande, det såg den kvinnohistoriska forskningen i musikvetenskap till redan på 1980-talet. Tobias Pettersson söker svaren bland musikhistorikerna – de bildade männen.
Trots den kvinnohistoriska forskningens landvinningar under de senaste 25 åren kan man ännu idag inte hitta relevant information om kvinnor i nya handböcker i musik-historia. Det är som om varken kvinnor eller kvinnohistorisk forskning fanns. Dessutom är den musikhistoria som dukas upp i dessa nya handböcker förfärande lik den som serverades i Musiken genom tiderna på 1920-talet.
– Mitt projekt har varit att rikta söklyktan mot den musikhistoriografiska praktiken, säger Tobias Pettersson. Jag gick in i avhandlingsarbetet med ett antagande om att det var bland musikhistorikerna svaren skulle sökas, inte bland de kvinnliga historiska aktörerna. Det är ju inte de kvinnliga musikerna eller kompositörerna som har skrivit musikhistorien. Det är en liten grupp män.
Fokus i avhandlingen ligger på Sverige och en musikhistoria från mellankrigstiden har blivit föremål för en fallstudie: Musiken genom tiderna, skriven av Gunnar Jeanson och Julius Rabe och publicerad i två band 1927 och 1931.
Jeanson och Rabe igenkändes och erkändes som musikaliskt och vetenskapligt bildade män, inte minst tack vare Musiken genom tiderna. En så gott som enig kritikerkår hyllade boken och dess författare. Boken betecknades som en rik bildningskälla. Till denna bildning hörde att författarna verkade som folkbildare. Den typ av kunskap som finns i Musiken genom tiderna skulle spridas över hela riket. Och i denna spridning var de bildade männens mansideal ett centralt inslag. Det är där Beethoven kommer in i bilden.
– Jag har använt Beethovens historiska position i Jeansons och Rabes handbok för att återberätta hur boken är uppbyggd, säger Tobias Pettersson. Den Beethoven som gestaltats där har väldigt lite med den historiska gestalten Beethoven att göra. I konturerna av bilden av tonkonstnären Beethoven finner vi de bildade männens mansideal.
– På sätt och vis står vi inför en avancerad historieförfalskning, där de centrala begreppen i musikhistorieskrivningen har mer med mellankrigstiden att göra än den historia den sägs omfatta, menar avhandlingsförfattaren.
Avhandlingens titel: De bildade männens Beethoven: Musikhistorisk kunskap och social formering i Sverige mellan 1850 och 1940.
Disputationen äger rum fredagen den 12 mars 2004 kl. 13.00
Opponent: Fil.dr Boel Lindberg
Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Tobias Pettersson, tel. 031-773 52 18 (arb.),
031-20 36 79 (hem), e-post tobias.pettersson@musikvet.gu.se
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
