Vad händer med Afrikas föräldralösa barn?
Studien visar att de farmödrar som tog hand om sina föräldralösa barnbarn upplevde stor stress på grund av hög ålder, fattigdom, stor ansvarsbörda samt avsaknad av känslomässigt och praktiskt stöd. Trots stressen upplevde de inte barnbarnen sämre socialt anpassade än ”vanliga” barn. Stressade farmödrar använde hårda uppfostringsmetoder. Hårdhet kombinerad med kärleksfullhet verkar ha motverkat risken för missanpassning av barnbarnen.
Aidsepidemin i Afrika söder om Sahara har medfört att många barn förlorat sina föräldrar. Bara i Kenya finns 2 miljoner föräldralösa barn under 15 år. Runt Viktoriasjön lever många i patriarkala storfamiljer. De gamla föräldrarna tas oftast väl om hand av sina barn. Farmödrarna tröstar och uppmuntrar sina barnbarn, förmedlar värderingar, lär dem vad vuxenlivet innebär. När föräldragenerationen dör i aids ändras rollerna. Farmödrarna får ta hand om sina barnbarn: hur fungerar detta?
Frågan besvaras genom en stor intervjustudie bland 262 farmödrar med totalansvar för sina föräldralösa barnbarn, 113 farmödrar med vanliga ansvarstaganden samt 115 biologiska mödrar har intervjuats. Barnens beteenden har dessutom bedömts av lärare.
Rollen för farmödrarna förändras när de övertar ansvaret för sina barnbarn. De upplever en högre grad av stress än de ”vanliga” farmödrarna. Stress var för båda grupperna relaterat till deras upplevelse av barnbarnens beteendeproblem samt tillgång till praktiskt och känslomässigt stöd.
Farmorsrollen skiljer sig från mödrarollen: Vid en jämförelse mellan farmödrar med föräldralösa barnbarn och biologiska mödrar upplevde farmödrarna mer stress än mödrarna. Farmödrarnas stress var kopplad till hög ålder och den nya krävande vårdarrollen. Upplevd stress hängde också samman med hur många barn som togs om hand, hur svårhanterliga barnen var, vilket känslomässigt och praktiskt stöd som fanns.
Såväl antal riskfaktorer som modererande faktorer för problembeteenden jämfördes mellan 128 föräldralösa och 113 icke föräldralösa barn. Även om antalet riskfaktorer var fler visade de föräldralösa barnen inte fler problem än övriga barn. Inte heller styrde upplevd stress hos farmodern hur väl de föräldralösa barnen fungerade. Barnens beteende var relaterat till vårdnadshavarens upplevelse av egen kompetens, god relation till barnet och det praktiska stöd som erbjöds. Hårda uppfostringsmetoder var relaterade till farmoderns ålder, avsaknad av utbildning, upplevelse av stress samt barnet över 6 år. Hårda uppfostringsmetoder av kärleksfulla farmödrar motverkade riskfaktorerna och medförde välfungerande barn.
Avhandlingens titel: Social adjustment of Kenyan orphaned grandchildren, perceived caregiving stresses and discipline strategies used by their fostering grandmothers
Avhandlingsförfattare:Paul Odhiambo Oburu , tel. 073-919 2241, 031-773 16628(arb.)
e-post: Paul.Oburu@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Docent Marjorie Smith, London
Tid och plats för disputation: Fredagen den 2 april 2004 kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen,
Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
