Ny forskarantologi diskuterar arbetslivet i skolan

Bokens titel anspelar dels på Pedro Almodóvars film ”Kvinnor på gränsen till nervsammanbrott”, dels på att bokens författare rör sig på gränsen mellan olika ämnesområden och på gränsen mellan teori och praktik. Boken försöker på ett antal områden ta reda på om skolan befinner sig nära ett sammanbrott eller inte.

En av bokens medförfattare är etnolog Berit Wigerfelt, universitetslektor på IMER. Hon beskriver modersmålslärarnas situation och arbetsvillkor i sitt kapitel ”Modersmålslärare – en yrkesgrupp mellan retorik och realitet”. Efter att ha läst en rapport från Skolverket om modersmålslärarnas alarmerande situation för några år sedan, bestämde sig Berit Wigerfelt för att forska i frågan på lokal nivå. Hon har gjort en intervjustudie med ett antal modersmålslärare.

Outnyttjad potential
– Om man använde dessa lärare på rätt sätt skulle de kunna spela en större roll än vad de kan eller får göra idag, säger Berit Wigerfelt. Många av dem jag intervjuat känner att de har en potential som inte används.

Ett stort antal av modersmålslärarna arbetar under dåliga villkor. De har sällan ett eget skrivbord eller ett eget rum att arbeta i på skolan. Att undervisa elever i olika åldrar och stadier samt på olika skolor hör till vardagen. Att utöver själva modersmålsundervisningen även fungera som stöd och resurs i de ämnen där deras invandrarelever är svaga, är också vanligt. Modersmålslärarna är ofta den enda fungerande länken mellan skolan och invandrarelevernas hem.

– Modersmålslärarna har låg lön och få utbildningsmöjligheter, säger Berit Wigerfelt. Samtidigt ställs det stora krav på dem och de förväntas vara tusenkonstnärer. Rätt utnyttjade skulle dock modersmålslärarna kunna bli en stor resurs i dagens skola.

Lärararbetets förändring
Mats Greiff, Anders Persson, Dan Collberg och Haukur Viggósson på Lärarutbildningen är fyra andra forskare från Malmö högskola som också bidragit till antologin. Historiker Mats Greiff diskuterar olika redskap för att förstå lärararbetets förändring. Sociolog Anders Persson vänder, tillsammans med vägledaren Helena Stavreski, på bilden av den trögföränderliga skolan och visar att lärarna möter flera olika slags förändringar i sin arbetsvardag.

Pedagogikforskare Haukur Viggósson och rektorsutbildare Dan Collberg utreder den komplexa problematiken kring hur differentierade löner sätts.

– Jag menar att närheten mellan lärarna och den lönesättande rektorn har avgörande betydelse för att värderingen av arbetsinsatser och kompetens ska upplevas som rättvis, säger Haukur Viggósson.

Kontaktinformation
Mats Greiff, mats.greiff@lut.mah.se
Haukur Viggosson, haukur.viggosson@lut.mah.se
Berit Wigerfelt, berit.wigerfelt@imer.mah.se
Dan Collberg, dan.collberg@lut.mah se
Anders Persson, anders.persson@arbetslivsinstitutet.se