Ny forskningsrapport om bruk av offentliga försörjningssystem

Varje år betalas uppemot 4 miljarder kronor eller ca 25 000 kr per invånare i åldern 16-64 år ut till Västmanlands befolkning från de offentliga försörjningssystemen i form av arbetslöshetsersättning, sjukpenning, förtidspension och socialbidrag.

De ansvariga myndigheterna i länet har samarbetat i en Regional samverkansgrupp, med målsättning att minska invånarnas behov av olika offentliga försörjningsinkomster, genom att försöka förbättra förutsättningarna för de enskilda individerna att själva kunna försörja sig.

Men målsättningen har visat sig svår att uppnå. De utbetalda beloppen har varit ungefär lika höga under lågkonjunktur och högkonjunktur. När ett utgiftsslag minskat så har ett annat ökat. Det är främst sjukpenning och arbetslöshetsersättning som tycks fungera som kommunicerande kärl. Men är det så enkelt som många har trott, att samma personer ”går runt” i de olika systemen?

För att få en bättre förståelse av dessa förhållanden, har den regionala samverkansgruppen låtit genomföra en studie om Bruk av offentliga försörjningssystem (Boff-projektet) finansierad med anslag från Socialdepartementet, samt medel från parterna i samverkansgruppen. För genomförandet av studien svarar två forskare vid Mälardalens högskola, Göran Sidebäck och Lars Sundbom.

I forskarnas slutrapport finns en omfattande genomgång av hur de offentliga försörjningsinkomsterna i Västmanland utvecklats under en tioårsperiod. Jämförelser finns också med förhållandena i riket i stort, som pekar på stora skillnader mellan länen. Genomgången handlar bl.a. om hur många personer som haft olika typer av offentliga försörjningsinkomster, nivån på dessa inkomster och hur stora kostnader som faller på arbetslöshet respektive sjukskrivning, förtidspension och socialbidrag.

Genom att studien baseras på ett longitudinellt material omfattande hela den vuxna befolkningen, har det varit möjligt att analysera hur beroendet av offentliga försörjningsinkomster utvecklas över tid för varje individ. Frågor om hur vanligt det är med långvariga eller återkommande försörjningsbehov har kunnat belysas, liksom frågor om huruvida det förekommer att man ”byter” mellan olika offentliga försörjningssystem, t.ex. mellan A-kassa och sjukpenning. Människors svårigheter att komma ifrån sitt beroende av offentliga försörjningsinkomster under olika konjunkturfaser analyseras också i rapporten.

Ett av de centrala resultaten är att arbetslösheten förtjänar en långt större uppmärksamhet än vad som varit fallet under senare års debatt, då framför allt sjukskrivningarna har diskuterats. Sett över tid så gäller att en kraftigt ökad del av de offentliga försörjningsinkomsterna gäller personer som är arbetslösa.

Forskarna bakom rapporten:
Göran Sidebäck, Mälardalens högskola
Lars Sundbom, SAMU och Mälardalens högskola

Direktörerna i Samverkansgruppen:
Robert Granath, Försäkringskassan
Jan Brithon, Landstinget,
Christina Engman, Arbetsmiljöverket,
Håkan Eriksson, Länsstyrelsen,
Åke Jansson, Kommunförbundet,
Karl-Erik Pettersson, Länsarbetsnämnden.

Kontaktinformation
Kontaktinformation:
Göran Sidebäck, Mälardalens högskola, 070-56 46 36 5, e-post: goran.sideback@mdh.se

Robert Granath, Försäkringskassan, 021-19 23 00; e-post: robert.granath@fk19.sfa.se