Hur stora kan påskäggen bli utan att vi får störda och sjuka höns
Dagens höna både väger mer och lägger fler och större ägg än sina anmödrar. Under de senaste 40 åren har vi mer än fördubblat hönans produktionsförmåga. Men samtidigt har hönsen blivit mer passiva och störda.
Alla nu levande höns härstammar från samma art – det röda djungelhönset Gallus gallus som lever vilt i Sydostasiens skogar. För cirka 6-7000 år sedan blev de första hönsen tama (domesticerade) och användes till tuppfäktning. Idag är hönset det viktigaste djurslaget i matproduktionen.
Nu har svenska forskare hittat var genen sitter som troligtvis styr om ett djur blir domesticerat eller inte – nämligen i kromosom 1.
– Den här genen påverkar förutom hönans beteende också dess tillväxt. En djungelhöna väger ca 900 g och en värphöna ca 1800 g, säger professor Per Jensen. Genen kontrollerar också en rad andra egenskaper, t ex äggstorlek (värphöns lägger dubbelt så stora ägg) och storleken på kam och testikel.
Det finns över 30 miljarder höns i världen och under de senaste 40 åren har vi mer än fördubblat dess produktionsförmåga, mätt som tillväxt och äggproduktion. Samtidigt har beteendestörningar och hälsoproblem ökat som en bieffekt av denna hårda selektion.
– Värphöns är mer passiva och mindre reaktionsbenägna i farofyllda situationer, säger Per Jensen. Det kan samtidigt göra dem mindre anpassningsbara till miljöförändringar som t ex utflyttning till det fria.
De flesta gener delas av olika arter och liknande mekanismer finns sannolikt hos andra domesticerade djur. Den nyligen färdigställda kartläggningen av hönsets genom ger oss möjlighet att identifiera den gen som svarar för effekterna och att på sikt bättre förstå de oönskade sidoeffekter man får när man selekterar hårt på en enda egenskap.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Per Jensen, professor, Biologiavdelningen, IFM, Linköpings universitet, tel: 013-28 12 98 per.jensen@ifm.liu.se
Emilie von Essen, presschef Formas, 08-775 40 38 emilie.von.essen@formas.se
