Dyslexitest kritiseras i ny avhandling
Ordkedjetestet som ofta används för att diagnosticera dyslexi och kan ge rätt till förlängd provtid för Högskoleprovet, har flera brister. Det visar Jan Alms avhandling om dyslexi där han bland annat utvärderat olika testinstrument.
Vad är dyslexi och mäter dyslexitester rätt saker? Jan Alm diskuterar dyslexibegreppet och testar olika diagnostiska testinstrument i sin avhandling. I Sverige används dyslexibegreppet ofta synonymt med läs- och skrivsvårigheter. Denna terminologi är missvisande och har fått många oönskade effekter. Läs- och skrivsvårigheter uppstår av en rad olika skäl som ofta inte har att göra med dyslexi.
Förvirringen har sin grund i en sammanblandning av orsaker och symptom, menar Jan Alm. På samma sätt som feber är ett symptom vid ett otal olika sjukdomar är läs- och skrivsvårigheter ett symptom med en rad olika orsaker, t.ex. invandrarbakgrund, dålig skolbakgrund, bristande träning, dåliga socio-kulturella möjligheter, ADHD, låg begåvning (allmänna inlärningssvårigheter), dyslexi (specifika inlärningssvårigheter), psykiska problem, sociala problem, hjärnskador och syn och hörselproblem. Åtgärderna är olika och beroende på orsaken till problemen.
En dyslexiutredning består av tre huvuddelar: En strukturerad intervju, en bred kognitiv utredning och en utredning av färdigheter inom läsning, skrivning och matematik. Avhandlingen visar att den starkaste kognitiva funktionen* hos dyslexigruppen var visuell problemlösningsförmåga. Detta gällde speciellt för gruppen med lägre utbildning. Den svagaste var förmågan att lära in saker utantill och i rätt ordning. Framför allt gäller detta material utan klart logiskt samband, t.ex. alfabetet, årets månader, veckodagar.
Jan Alm undersökte därefter två viktiga diagnostiska testinstrument. WAIS-R är det ledande testet för mätning av begåvning och olika kognitiva funktioner hos vuxna. Det hade god validitet och visade sig vara mer mångfacetterat än vad som sägs i manualen och därmed ha ännu större klinisk användbarhet.
Det andra instrumentet, Ordkedjetestet, används ofta i Sverige och har under flera år rekommenderats av Högskoleverket för utredning av dyslexi inför Högskoleprovet. Personer med dyslexi har rätt till längre provtid. Avhandlingen visar att detta test har bristande validitet och därför inte bör rekommenderas för utredning av dyslexi.
* Kognitiva funktioner består av input, minne, tänkande och output och är olika komponenter i vårt sätt att bearbeta information.
Länk till spikbladet och fulltext:
http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=4123
Avhandlingens titel: Dyslexia: Relevance of Concepts, Validity of Measurements, and Cognitive Functions (Dyslexi: Begreppets betydelse, mätmetodernas giltighet och kognitiva funktioner)
Institution: Institutionen för psykologi
Disputationen äger rum: Fredagen 16 april, kl. 13.15 i universitetsaulan.
Kontaktinformation
Jan Alm kan nås på 018-471 21 27, 0706-93 1111 eller via e-post Jan.Alm@psyk.uu.se
