Cirkulationsstörningar i benen hos kvinnor
Kvinnligt kön är ingen specifik riskfaktor vid bedömning inför operation för cirkulationsstörningar i benen. Det visas i en aktuell avhandling från Karolinska Institutet.
Antalet kvinnor som behandlas med kärlkirurgiska ingrepp för extremitetsischemi (cirkulationsstörning i benen) har ökat kraftigt och kvinnor är idag i majoritet bland behandlade patienter. Biologiska och anatomiska skillnader mellan könen kan förklara varför kvinnor är äldre vid behandling och mer sällan behandlas för artärförträngningar nedanför knäleden. Man kan dock inte utesluta att kvinnor och män under 90-talet behandlats olika och att kirurger varit mer återhållsamma med behandling av kvinnor än män.
Läkare Rebecka Hultgren har i sin avhandling från Karolinska Institutet undersökt hur andelen kvinnor med extremitetsischemi har varierat över tiden och om deras sjukdomsuttryck eller behandling skiljde sig från motsvarande manliga patienter.
Arterioskleros (åderförkalkning) är en av de största folksjukdomarna i västvärlden. Cirkulationsstörning i benen (extremitetsischemi) är ett av de sjukdomstillstånd som kan bero på arterioskleros. Extremitetsischemi är vanligare hos äldre, diabetiker och rökare. Kronisk extremitetsischemi kan ge varierande symptom från en måttlig påverkan på gångförmågan (fönstertittarsjuka) till svårläkta sår med stor risk för amputation (kritisk ischemi).
Sjukdomen kan behandlas med kärlkirurgi eller ballongsprängning. Tidigare var majoriteten av patienter som behandlades med kärlkirurgi män, kliniskt ser man dock en ökande andel kvinnor. Kunskapen om kvinnor med extremitetsischemi och deras specifika villkor är idag begränsad. Frågan har väckts om de könsskillnader som påvisats hos patienter med kranskärlssjukdom, som även den beror på åderförkalkning, också kan återfinnas hos patienter med extremitetsischemi.
En dramatisk ökning av antalet kärlkirurgiska ingrepp för fönstertittarsjuka och kritisk ischemi påvisades under åren 1970-1994 i Stockholms län, liksom andelen kvinnor och medelåldern. Detta kan bero på en ökande förekomst av sjukdomen och/eller ökad kunskap om den i befolkningen och hos remitterande läkare. Den utveckling inom kärlkirurgi, röntgen och anestesi som medfört förbättrade resultat har troligen påverkat kirurger att behandla fler patienter med hög risk. Kvinnor och män behandlas med samma typ av kärlkirurgiska ingrepp.
En analys gjordes av alla de 234 patienter som behandlades för kritisk ischemi med kärlkirurgisk intervention på Karolinska sjukhuset 1993-1994. Kvinnorna var äldre vid behandling än män, men färre kvinnor rökte och hade diabetes. De anatomiska förutsättningarna för att kunna behandla kvinnor med diabetes och avancerad artärsjukdom med kärlkirurgi kan vara sämre än hos män. Kvinnor behandlades oftare för förträngningar i stora kroppspulsådern och bäckenkärlen jämfört med männen som oftare hade förträngningar nedom knäleden.
Den gynekologiska anamnesen hos patienterna var mycket lik den som en kontrollgrupp hade, endast användningen av p-piller skiljde sig åt mellan grupperna. Detta visar att utvecklingen av extremitetsischemi i större utsträckning påverkas av andra riskfaktorer, t ex rökning, än av variationer i östrogennivåer.
Vid den preoperativa bedömningen bör även fortsättningsvis förekomsten av välkända riskfaktorer som ökar risken för sämre resultat bedömas; kvinnligt kön är inte en sådan risk faktor.
Avhandlingens titel:
Lower limb ischemia in women
Författare:
Rebecka Hultgren, Institutionen för kirurgisk vetenskap, Karolinska Institutet, tel. 08 517 799 10, mail rebecka.hultgren@ks.se
Avhandlingens abstract och ramberättelse (pdf) finns på: http://diss.kib.ki.se/2004/91-7349-798-3
