Datormodeller beräknar torskkvot och övergödning
Genom att dela in skärgårdar och deltaområden på ett nytt sätt kan man bättre förutse skeendena i sådana vattenmiljöer. Den nya metoden, som kan vara till nytta för miljöforskare och andra, är en av flera ekosystemmodeller som Andreas Gyllenhammar presenterar i sin avhandling.
Med hjälp av datormodeller kan man öka förståelsen om hur föroreningar och näringsämnen sprids i kustområden. Modellerna som redovisas i avhandlingen har olika användningsområden men alla rör olika typer av vattensystem. Med en av dessa visar Andreas Gyllenhammar hur fiskodlingar kan göras miljömässigt uthålliga. Genom att blanda in 13procent regionalt fångad fisk i den odlade fiskens mat kan en fiskodling kompensera för det näringsutsläpp den orsakar och bli nollbelastare på regional skala. Med samma modell har han studerat fiskodlingars näringsutsläpp i Östersjön ur olika perspektiv.
Ett problem med ekosystemmodeller har hittills varit hur man ska avgränsa det område man vill studera, speciellt om vattenflödena är komplexa, som i skärgårdar eller i deltan. Där kan det vara svårt att se naturliga begränsningar som exempelvis sund eller trösklar. Andreas Gyllenhammar visar hur man kan göra dessa indelningar utifrån topografin med hjälp av GIS (geografiska informationssystem), en metod som kan leda till bättre ekosystemmodeller för vattenområden i framtiden.
I avhandlingen presenteras också en ny metod för att beräkna torskkvoter. Till skillnad från dagens metoder, som utgår från osäker fiskestatistik, har Andreas Gyllenhammar via Östersjöns näringssituation beräknat hur mycket föda det finns för torsken och därmed hur mycket torsk det kan finnas.
Beräkningsmetoden behöver utvecklas vidare för att bli praktiskt användbar men är intressant eftersom den på sikt skulle kunna ge svar på hur mycket torsk man kan fiska utan att beståndet kollapsar. En annan modell behandlar flödet av SPM, suspenderat partikulärt material, och visar hur föroreningar kan transporteras in, ut och inom kustområden. SPM är viktiga bärarpartiklar för många miljögifter. Andreas Gyllenhammar visar att förhållandena i det utanförliggande havet styr förhållandena även i de mest inneslutna kustområdena i Östersjön. Detta beror på att vattnets utbytestid är kort (dagar till veckor).
Länk till spikbladet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-4143
Bilder: http://www.info.uu.se/pressmapp/gyllenhammar1.jpg, samt http://www.info.uu.se/pressmapp/gyllenhammar2.jpg
Författare: Andreas Gyllenhammar
Institution: Inst. för geovetenskaper, Uppsala universitet
Avhandlingens titel: Predictive modelling of aquatic ecosystems at different scales using mass balances and GIS
Plats och tid: Hambergsalen, Geocentrum, Villavägen 16 den 26 april kl 10.15.
Kontaktinformation
Andreas Gyllenhammar kan nås på tel 018-471 2529, 0706-797225 eller via e-post Andreas.Gyllenhammar@geo.uu.se
