Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

29 april 2004

Att uppfatta små barns utsatthet

Barn som far illa, d.v.s. utsätts för omsorgssvikt, sänder ut olika signaler till omgivningen om att de inte har det tillräckligt bra. BVC-sjuksköterskor och barnomsorgspersonal träffar så gott som samtliga förskolebarn. De intar därför en nyckelposition då det gäller att tidigt uppfatta barns utsatthet och handla så att barn och familj får hjälp.

I avhandlingen behandlas frågor om hur många förskolebarn som personal vid BVC och barnomsorg misstänker far illa och vilka tecken på omsorgssvikt som personalen observerat hos barn. Vidare belyses faktorer som kan antas påverka identifikationsprocessen samt personalens tolkning av innehållet i den lagparagraf som reglerar anmälningsskyldigheten.

Resultaten visar att BVC-sjuksköterskor och barnomsorgspersonal sammanlagt misstänkte att vart tionde barn utsattes för omsorgssvikt d.v.s for illa. Det fanns dock stora skillnader både inom och mellan grupperna. Endast ett fåtal barn identifierades både av personal inom BVC och barnomsorg. Tecken på fysisk vanvård var vanligast förekommande följt av tecken på känslomässig otillgänglighet i föräldra-barn relationen d.v.s. psykologisk omsorgssvikt. Knappt vart fjärde barn anmäldes till Socialtjänsten i enlighet med den obligatoriska anmälningsskyldigheten. Drygt hälften av dessa utreddes. Deltagarna i studien skilde sig åt i hur de tolkade innehållet i den lagparagraf som reglerar anmälningsskyldigheten. Merparten av BVC-sjuksköterskorna och hälften av barnomsorgspersonalen använde en ”barnorienterad” tolkning medan resterande personal inom barnomsorgen använde en mer ”föräldraorienterad” tolkning. Barn som personalen misstänkte for illa och barn där man observerat tecken på omsorgssvikt överlappade endast delvis varandra. Faktorer som visade sig ha betydelse för personalens benägenhet att uppfatta barns utsatthet var erfarenhet och utbildning. Personal som arbetat kortare tid i yrket och på det aktuella daghemmet var bättre på att uppfatta omsorgssvikt än personal med längre erfarenhet. Att ha en barnorienterad tolkning av anmälningsskyldigheten visade sig hänga samman med personalens benägenhet att identifiera omsorgssvikt.

I studien deltog BVC-sjuksköterskor och barnomsorgspersonal i tre stadsdelar med olika socio-ekonomisk struktur. I stadsdelarna fanns sammanlagt drygt 4 450 barn i åldern 0-6 år. BVC-sjuksköterskorna ansvarade för c:a 4 000 barn och barnomsorgspersonalen för c:a 1 500 barn.

Avhandlingens titel: Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn
Avhandlingsförfattare:Karin Lundén , tel. 0702-128331
e-post: Karin.Lunden@hhj.hj.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Gunvor Andersson, Lund
Tid och plats för disputation: Fredagen den 14 maj 2004 kl. 10.00, Sal F1, Psykologiska Institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera