KI-professor får japanskt hedersuppdrag

I samarbete med professor Yoshihide Hayashizaki vid RIKEN har Claes Wahlestedt påvisat att många gener kan användas aktivt av våra celler utan att nödvändigtvis, som man tidigare trott, koda för proteiner.

Ibland stannar DNA-processen upp på RNA-nivå utan att bilda protein.

– Kroppseget RNA kan i stället ha andra nyupptäckta funktioner, exempelvis att interferera med andra RNA-molekyler (RNAi), säger Claes Wahlestedt.

Ett mellanled mellan DNA och protein kallas RNA. Detta RNA tycks kunna ha tidigare oanade roller i regleringen av många cellfunktioner. Studier om så kallad RNA-interferens, ett sätt att ”tysta” gener, bedrivis på Karolinska Institutet. Men nu finns det ett betydande intresse av att använda dessa metoder storskaligt i Japan. Samarbetet mellan KI och RIKEN inom denna form av genforskning är genom denna utnämning på väg att trappas upp ytterligare.

– Genom att på syntetisk väg tillsätta RNAi (eller antisense) kan genuttrycket modifieras så att cellerna luras att inte tillverka protein. Alla stora läkemedelsjättar har visat intresse för antisense- och RNAi-forskningen; det är ett betydligt mer direkt och effektivt knep att slå ut genfunktioner jämfört med knockoutmössen, där i stället en specifik gen i sänder mödosamt slås ut.

– Naturen använder sig av antisense och RNAi i långt högre utsträckning än vi tidigare hade en aning om. Det förekommer även hos växter. Vår tanke är att RNAi är något av arvsmassans eget immunsystem, att det bland annat skyddar mot virusangrepp.

Claes Wahlestedts nya titel är unik och speglar ett långvarigt engagemang i studiet av gener som uttrycks i celler och vävnader från människa och mus.

Kontaktinformation
Claes Wahlestedt, professor i farmakogenomik vid Karolinska Institutet, Centrum för genomik och bioinformatik (CGB)
Telefon 08-524 866 29, email Claes.Wahlestedt@cgb.ki.se