DEN EMPATISKA STATEN
Tesen i denna avhandlingen är att delat föräldraansvar leder till en mer omsorgsorienterad statskaraktär – en empatisk stat.
De viktigaste empiriska resultaten är att en ökad omsorgsorientering i statens karaktär definitivt har ägt rum. Avhandlingens resultat förändrar därmed den mörka bild av jämställdhetsutvecklingen som ofta lyftes fram i Sverige under 1990-talet. Avhandlingen visar att det har betydelse för statens karaktär om fler människor som förvärvsarbetar också tar aktivt föräldraansvar. Det innebär att jämställdheten mellan män och kvinnor får effekter på områden som vi tidigare trodde inte berördes av den.
Tesen utvecklas med hjälp av Simone de Beauvoirs idé om levd erfarenhet och binds samman med annan feministisk teori samt mer traditionella idéer om hur statens karaktär förändras. Den undersöks i en jämförande studie mellan två centrala politikområden: barnomsorg och polis från 1950 – 2000. En sådan jämförelse är ovanlig och spännande i sig. Arbetet innehåller också en studie av svensk och tysk polisutbildning.
Framförallt är det statens förhållningssätt till samhällsmedlemmarna som undersökts. En empatisk stat är en stat som i ökande grad betraktar medborgarna som inbundna i relationer med varandra och om man menar att den offentliganställda personalen i allt högre grad bör förhålla sig till samhällsmedlemmarna på ett ömsesidigt sätt, så tolkas detta som en ökad omsorgsorientering. Även intentioner för att bredda rekryteringsunderlaget så att det t.ex. anställs fler kvinnor i polisen respektive fler män inom barnomsorgen, räknas som ökad omsorgsorientering.
Med utgångspunkt i dessa resultat argumenteras för att vi i ökad utsträckning bör tala om jämställdhet som en fråga om jämställdhet mellan å ena sidan kvinnor och män som har omsorgsansvar för barn och å andra sidan kvinnor och män som inte har sådant ansvar. Att bara tala om kvinnor och män, räcker inte.
Det som i avhandlingen kallas för aktivt omsorgsansvar blir på det sättet en viktig drivkraft bakom en samhällelig förändringsprocess som drivs av både kvinnor och män.
Avhandlingen innehåller en utförlig teoretisk diskussion om hur vi kan betrakta processen då erfarenhet av aktivt omsorgsansvar leder till förändrade värderingar. Processen, som kallas aktivt omsorgsansvar, presenteras som ett förslag på hur man kan prata om omsorgsfrågor på ett feministiskt sätt, utan att omsorgsvärderingarna knyts mer till kvinnor än till män.
Avhandlingens titel: DEN EMPATISKA STATEN. Jämställdhetens inverkan på daghem och polis 1950-2000
Avhandlingsförfattare: Helena Stensöta , tel. 0703-32 20 24 (mobil), 031-773 4947 (arb.)
e-post: helena.stensota@pol.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Docent Teresa Kulawik, Huddinge
Tid och plats för disputation: Fredagen den 28 maj 2004 kl. 13.15, Sal 10, universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
