Visst kan elever lära sig naturvetenskap så att de både kan förstå och använda den, men
för att öka deras möjligheter att lära sig naturvetenskapens teorier och arbetssätt ställs stora krav på undervisningen och dess innehåll. I detta sammanhang är läraren en nyckelperson, visar Anita Wallin i sin doktorsavhandling Evolutionsteorin i klassrummet. Avhandlingen bygger på en studie av gymnasieelever där majoriteten lärde sig evolutionsteorin så att de ett år efter avslutad undervisning kunde använda den för att förklara biologiska fenomen. Dessutom upplevde de undervisningen som både intressant och lärorik. Resultatet är bättre än i ett flertal internationella studier.
Syftet med avhandlingen är att undersöka vad som krävs för att elever ska lära sig och lärare undervisa evolutionsteorin, så att eleverna kan använda den på egen hand. Med andra ord nå målet att teorin blir ett verktyg för att beskriva, förklara, förstå och delvis förutsäga biologiska fenomen ur ett evolutionärt perspektiv. Elever och lärare står alltså inför en gemensam utmaning. Evolutionsteorin ger förklaringar till själva livets utveckling. Ibland kan elever ha en livsåskådning som gör att de inte accepterar evolutionsteorin. Målet för undervisningen är dock att eleverna ska förstå evolutionsteorin, inte att de ska överge en eventuell religiös uppfattning.
Ämnesdidaktisk forskning kan väsentligt förbättra lärarnas möjligheter att undervisa så att allt fler elever förstår skolans naturvetenskap. Didaktik betyder ungefär undervisningskonst och ämnesdidaktik blir då konsten att undervisa ett givet ämne. En kompetent lärare behöver vid sidan om kunnande i undervisningsämnet också ämnesdidaktiskt kunnande. Till detta hör resultaten från de senaste 25 årens omfattande internationella forskning angående hur elever uppfattar naturvetenskapliga fenomen. Elevernas uppfattningar skiljer sig ofta från naturvetenskapens. Man talar om vardagsföreställningar, vilka sällan är fler än en handfull olika för ett givet innehåll. För att möta eleverna i deras lärande måste läraren vara medveten om dessa olika uppfattningar så att han/hon har möjlighet att hjälpa eleven vidare till en mer naturvetenskaplig förståelse. Till ämnesdidaktisk kompetens hör också att kunna tolka mål i läro- och kursplaner och använda olika metoder för att utvärdera dem och att ha insikt i teorier om lärande och undervisning.
Avhandlingens resultat sammanfattas i ett tjugotal punkter som visar sig väsentliga för att elever ska erövra förståelse i evolutionsteori. Dessa punkter delas in i tre olika grupper, sådana som är specifika för undervisning och lärande i evolutionsteori, sådana som gäller naturvetenskapens karaktär samt sådana som är mer generella. I avhandlingen kallas detta för en ämnesdidaktisk teori. Denna kan användas och prövas av lärare både då de planerar undervisningen och då de genomför och utvärderar den med sina elever.
Författare: Anita Wallin
Titel: Evolutionsteorin i klassrummet – på väg mot en ämnesdidaktisk teori för undervisning i biologisk evolution
Språk: Svenska med engelsk sammanfattning
Nyckelord: Ämnesdidaktik, naturvetenskaplig undervisning, ämnesdidaktisk teori, design av undervisningssekvens, evolutionsteorin, begreppsförståelse
Handledare: Professor Björn Andersson och docent Christina Kärrqvist, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Disputation: Fredagen den 4 juni 2004, kl 09.15 i sal D3 50, Pedagogen, Frölundagatan 118, Mölndal
Opponent: Professor Doris Jorde, Oslo universitet
Kontakt: anita.wallin@ped.gu.se 031- 773 2258
Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se
Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG
