Politiker är ledare – föreställningen om den stereotypa kommunpolitikern dekonstrueras
I sin avhandling Lokala politiska ledare ger Malgorzata Erikson en mer nyanserad bild av våra politiker. Tidigare politikerforskning har ofta varit inriktad på att klassificera in enskilda politiker i särskilda rollfack. Men i praktiken är, vilket Erikson utförligt visar, politikerna ständigt flexibla och växlar mellan en rad olika roller. Ena stunden är de partipolitiker, andra ledamöter eller ordförande i en styrelse eller en nämnd, och en annan gång medborgarnas ombud. De ständiga rollbytena beror inte på någon ambivalens utan är en nödvändig strategi för att möta de problem som de är utsedda att hantera
En roll som många kommunpolitiker dock har svårt att kombinera med sitt demokratiska förtroendeuppdrag är rollen som ledare. Visst förväntas de utöva ledarskap över såväl förvaltning som kommunen som helhet, men det är ändå något som gör det svårt för den som ser sig som en folkets representant och tjänare att samtidigt uppträda som deras ledare. Här finns en konflikt i förväntningarna på rollen som kan ha sin grund i hur man anser att demokratin bör fungera, men Erikson lyfter fram att den förmodligen viktigaste förklaringen till den upplevda konflikten ligger i själva språket. När vi talar om demokrati respektive ledarskap lutar vi oss mot två olika så kallade diskurser, det vill säga språkspel med egna uppsättningar av regler för vad som är rätt och fel, möjligt och omöjligt att säga (och därmed göra). Det är forskningens uppgift att medvetandegöra denna språkliga konflikt och lösa upp onödiga låsningar.
En av avhandlingens viktigaste uppgifter är att bidra till just detta. Genom diskursanalys av intervjuer med ledamöter i kommunstyrelser visar Erikson på en rad språkliga paradoxer. Politikernas relation till massmedia, villkoren för kvinnor i politiken och de förtroendevaldas arbetsvillkor, är några av de teman som behandlas i studien.
Den allmänna bilden av de svenska kommunpolitikerna är formad av schabloner och förenklingar. Beroende på vem som uttalar sig framställs de endera som en girig och makthungrig elit eller som okunniga amatörer. Detta förhållande har förstärkts över tid och både politikernas självförtroende och deras status i samhället har påverkats negativt.
Tillsammans med en rad andra faktorer är det sjunkande förtroendet för våra politiska ledare en viktig orsak till demokratins kris och leder till att det blir allt svårare att rekrytera nya politiker. I den politiska bevakningen tenderar man dessutom att bara uppmärksamma de undantagsfall när misslyckanden eller oegentligheter har uppstått. Det självklara i att övrig verksamhet fungerar gör att undantagen får en oproportionellt stor betydelse för allmänhetens uppfattning om de lokala politikerna. Vem vill idag ta på sig ett förtroendeuppdrag, ett uppdrag som kräver en så stor personlig arbetsinsats men som belönas så dåligt – både ekonomiskt och vad gäller aktning i samhället?
Avhandlingens titel: Lokala politiska ledare – ett kollage av diskurser
Avhandlingsförfattare:Malgorzata Erikson , tel. 031-335 8558(bost.), 031-773 1655(arb.)
e-post: malgorzata.erikson@spa.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Docent Östen Ohlsson, Göteborg
Tid och plats för disputation: Torsdagen den 27 maj 2004 kl. 10.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
