Föreningslivet – en väg till integration i politiken?
Att delta i föreningslivet ger ofta mötesvana, fler kontakter och ett ökat självförtroende. Det kan i sin tur leda till att man också blir politiskt aktiv. Men gäller det även för kvinnor och män med invandrarbakgrund? Det undersöks i ett nystartat forskningsprojekt vid Uppsala universitet.
– Personer med invandrarbakgrund är underrepresenterade inom partipolitiken och har mindre politiskt inflytande än vad infödda svenskar har. Det är ett demokratiskt problem, säger Clarissa Kugelberg som är forskare på Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet. Tillsammans med statsvetaren Per Adman ska hon studera föreningslivets betydelse för politisk integration. Projektet löper i tre år och finansieras av statliga Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.
Frågan är om engagemang i t.ex. en invandrarförening skapar vägar in i det svenska politiska livet för kvinnor och män med invandrarbakgrund. Eller är det tvärtom så att engagemang i en invandrarförening betyder att man ”sluter sig” och fokuserar mer på att värna den egna kulturen än att försöka påverka situationen i det nya hemlandet? En annan viktig fråga är om föreningslivet har olika betydelse för kvinnor och män, och om de är föreningsmedlemmar på lika villkor.
I projektet kommer Clarissa Kugelberg bl.a. att studera några invandrarföreningar som har varit framgångsrika i att integrera kvinnor. Hon ska också intervjua personer med invandrarbakgrund som har gjort ”politisk karriär” i Sverige.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Clarissa Kugelberg, Institutet för bostads- och urbanforskning, tel: 018-471 65 35 eller e-post: clarissa.kugelberg@ibf.uu.se
