Sommartips från Formas

Fåglar överlistar mördarsnigeln!
Den fruktade mördarsnigeln har hittills inte haft några naturliga fiender i vårt land. Men kanske kan det vara på väg att ändras. Iakttagelser finns som visar hur koltrastar lärt sig att överlista de slemmiga sniglarna och lagt dem till sin meny.

Mer information:
Jan Hagnell, Göteborgs universitet, 031-7733666, 0706-531288, jan.hagnell@zool.gu.se

Mer giftalger under soliga somrar.
Övergödning behöver inte vara den enda orsaken till att vi får giftalger i våra vatten. Solen spelar troligen också in. Forskning vid Göteborgs universitet visar att ett stort antal giftiga alger tål höga halter av UV-strålning, medan många ofarliga alger dukar under när solen skiner för starkt. Giftalgerna får en konkurrensfördel och förökar sig på
bekostnad av de harmlösa – och för ekosystemet viktiga – algerna. Flertalet av de alger som tål stark sol kan tillverka UV-absorberande ämnen.

Skyddsmekanismerna fungerar ungefär på samma sätt som när vår hud blir brun. Ett exempel är den giftiga s k katthårsalgen (Nodularia spumigena) som blommar i Östersjön sommartid. Denna blågrönalg (som egentligen inte är en alg utan en cyanobakterie) producerar extra mycket solskydd då den utsätts för UVB-strålning och växer
t om bättre om den exponeras för UVB-strålning jämfört om den skyddas från densamma.

Mer information:
Angela Wulff, Göteborgs universitet, 031-7732628, 0521-222124, angela.wulff@marbot.gu.se

Skvattram och rölleka kan skydda mot fästingar
Ett forskarlag från KTH och Uppsala universitet undersöker vanliga sommarblomster för att se om de innehåller substanser som kan vara verksamma mot fästingar och mygg. Hittills har forskarna hittat en mängd intressanta ämnen som i olika kombinationer verkar ha skyddseffekt.
Just nu pågår fälttester med ett antal substanser som vi indentiferat hos renfana, en art i familjen korgblommiga växter. Vi kan idag inte publicera namnet på substansen men vi arbetar på att hitta lämpliga formuleringar för att den ska kunna användas mer generellt.

Mer information:
Anna Karin Borg Karlson, KTH, 08-7908449, 0739-681255, akbk@kth.se www.orgchem.kth.se/Groups/Eko/Index.html

Även Thomas Jaensons forskargrupp undersöker om det går att använda växter och preparat från växter som fästing- och myggavvisande medel. Forskningen bedrivs i samarbete med KTH på lab och i fält i Sverige samt i fält i Västafrika.

Thomas Jaenson har dessutom kartlagt hur borrelia sprids och visat att näbbmöss och smågnagare är mycket värre smittobärare än rådjur. I ett annat projekt försöker han och andra forskare ta reda på om fästingens snabba spridning norröver beror på klimatförändringar eller om vi enbart kan skylla på rådjuren. För några år sedan visade han att
impregnerade myggnät mer än halverade malaria-frekvensen hos barn i Västafrika. Han har även forskat på tsetse-flugor som sprider sömnsjuka i Afrika och på blodsugande skinnbaggar som sprider Chagas sjukdom i Latinamerika.

Mer information:
Thomas Jaenson, Uppsala universitet, 018-47164 72, 018-321178,
thomas.jaenson@ebc.uu.se.

Jordgubbar för allergiker
Kli i munnen och ont i magen drabbar många allergiker när de äter jordgubbar. I en studie som Formas finansierar har forskarna hittat ett protein i jordgubbar som kan ge allergi. Kanske går det att hitta en jordgubbssort med låg halt av proteinet för allergiker.

Mer information:
Cecilia Emanuelsson, 046-222 48 72, 070-223 60 61
Cecilia.Emanuelsson@biokem.lu.se

Kontaktinformation
Emilie von Essen, presschef Formas, 08-775 40 38, 0733-50 31 61, emilie.von.essen@formas.se