Arbetslöshetsförsäkringen – beskydd och begränsning för medborgarna

Den svenska arbetslöshetsförsäkringen har genom sin konstruktion svårt att leva upp till kraven på lika behandling av medborgare i samma situation. Det visar avhandlingen I välfärdsstatens hägn, som bygger på en jämförelse mellan den svenska och den norska arbetslöshetsförsäkringen under 1900-talet. Resultaten visar även att den norska arbetslöshetsförsäkringen har följt en relativt stabil utveckling över tid, medan den svenska har genomgått större förändringar i sin grundkonstruktion under 1900-talet. Förändringarna kommer sig av att de svenska socialdemo-kraterna har försökt kompensera för det frivilliga systemets nackdelar genom att göra försäk-ringen så lik ett obligatoriskt socialförsäkringssystem som det är möjligt, utan att ta ifrån de fackliga arbetslöshetskassorna kontrollen över försäkringens tillämpning.
Avhandlingen I välfärdsstatens hägn visar att hur välfärdsstaten utformas får betydelse för ett viktigt och grundläggande värde i de moderna demokratierna, medborgarnas autonomi (självbestämmande). Det område som studeras i avhandlingen är arbetslöshetsförsäkringen, som är en central del av välfärdsstaten och ofta föremål för politiska konflikter. I avhandlingen undersöks två socialdemokratiska välfärdsstater, Sverige och Norge, som på 1930-talet valde olika typer av arbetslöshetsförsäkringssystem. Den fråga som analyseras är om detta val har inneburit skillnader i de beslut som fattas om arbetslöshetsförsäk-ringens regler trots de stora likheter som finns mellan länderna. Besluten om reglerna får i sin tur konse-kvenser för medborgarnas möjligheter till autonomi.
Autonomi består av två komponenter, handlingsfrihet och neutralitet. Handlingsfrihet innebär att få agera enligt egna önskemål, i det här fallet att få välja vad man vill arbeta med. Avhandlingens resultat visar att de arbetslösa medborgarna i Sverige och Norge tillåts viss handlingsfrihet genom att de får en viss be-stämmanderätt över vilken typ av arbete de ska söka eller acceptera. Valmöjligheterna är emellertid starkt begränsade och dessutom inträder sanktioner om en person säger nej till ett arbete som anses lämp-ligt av arbetsförmedlingen (a-kassan). Båda ländernas arbetslöshetsförsäkringar är uppbyggda så att reg-lerna ger utrymme för bedömningar på tjänstemannanivå vilket ger möjlighet att ta hänsyn till indivi-duella omständigheter men samtidigt också innebär en risk för visst godtycke i bedömningen av med-borgarnas situation. Likheterna i handlingsfrihet är stora och det är faktorer som hänsyn till samhälls-ekonomin och arbetsmarknadens läge som förklarar graden av handlingsfrihet snarare än valet av arbets-löshetsförsäkringssystem.
Den norska obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen är, jämfört med den svenska frivilliga arbets-löshetsförsäkringen, lättare att förena med idealet om lika behandling av medborgarna. I det svenska fallet innebär de självständiga arbetslöshetskassorna att medborgarna riskerar att behandlas på olika sätt i samma situation. Detta var mest framträdande under arbetslöshetsförsäkringens tidiga historia då a-kassorna hade möjlighet att själva bestämma över ersättningsreglerna. Under den moderna välfärds-statens utveckling har neutralitet prioriterats allt mer och a-kassorna har efter hand förlorat sitt själv-bestämmande. Analysen över tid visar att de svenska beslutsfattarna stegvis har förändrat den svenska arbetslöshetsförsäkringen så att den blir mer förenlig med de socialdemokratiska välfärdspolitiska målen. Att byta till ett obligatoriskt system har framförts som ett alternativ, men aldrig genomförts. En möjlig förklaring är att en sådan förändring skulle splittra arbetarrörelsen då fackföreningarna skulle motsätta sig att arbetslöshetskassorna förlorade kontrollen över försäkringen. Eftersom man i Norge valde ett system som i sig är mer förenligt med socialdemokratiska välfärdsstatspolitiska mål har det där inte varit nödvändigt med lika genomgripande förändringar av försäkringen.
Avhandlingens titel: I välfärdsstatens hägn. Autonomi inom arbetslöshetsförsäkringen
Avhandlingsförfattare: Anna Bendz , tel. 031-132398(bost.), 0733-56 55 55 (mobil)
e-post:.anna.bendz@pol.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Dr polit. Ingrid Helgøy, Bergen
Tid och plats för disputation: Fredagen den 15 oktober 2004 kl. 13.15, Sal 10, Universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940