Kvalitetsgranskning förändrar ekonomutbildningar
Utvärderingar, standarder och ackreditering har blivit allt vanligare inom europeiska ekonomutbildningar. Den europeiska ackrediteringen är inte bara en kvalitetskontroll utan driver också fram förändringar. Bland annat har den öppnat upp för ett ökat amerikanskt inflytande, visar Tina Hedmo i sin avhandling i företagsekonomi.
Under de senaste decennierna har handelshögskolorna och ekonomutbildningarna i Europa blivit alltfler. Expansionen har lett till att en flora av standarder, utvärderingar, rankingar och ackreditering vuxit fram, speciellt på internationell nivå. Trots en omfattande kritik mot etableringen av internationell ackreditering i Europa i slutet av 1990-talet, har intresset för denna företeelse ökat. Idag är 73 handelshögskolor och andra utbildningsanordnare av ekonomiutbildning ackrediterade av EQUIS – en europeisk ackrediteringsorganisation med säte i Bryssel.
Ackreditering har sedan länge varit standarden för utvärdering i USA och kan ses som ett frivilligt verktyg för att kontrollera och stärka kvalitén på skolor och utbildningsprogram och göra dem mer jämförbara. Ackrediteringen baseras på standarder som är definierade av dem som ackrediteras – d v s företrädare för Europas ekonomutbildningar. Det är också dessa som utför ackrediteringen, så det rör sig om en form av självreglering.
Tina Hedmo har i sitt avhandlingsarbete försökt förstå och förklara varför ackreditering har fått en sådan genomslagskraft i Europa. Hennes studier visar att ackreditering inte bara är en kvalitetskontroll, utan också driver fram förändringar. I reglerna för ackrediteringen betonas till exempel att skolor ska sträva efter att bli mer internationella, öka sitt samarbete med näringslivet och mer självständigt kontrollera sina egna resurser. Det senare kravet visar att ackreditering ibland tycks gå på tvärs mot statliga regelverk.
Forskningsresultaten visar att framväxten av europeisk ackreditering är en respons på expansionen och variationen av ekonomutbildningar. En annan drivkraft är avregleringen av nationella utbildningssystem i Europa och politiska strävanden inom EU att skapa en gemensam marknad för högre utbildning. Framväxten är också en reaktion mot spridningen av amerikanska ackrediteringar i Europa och för att försvara europeiska utbildningars särdrag gentemot de amerikanska.
Paradoxalt nog tycks dock etableringen och spridningen av europeisk ackreditering ha öppnat upp för ett ökat amerikanskt inflytande. Med spridningen av europeisk ackreditering har många handelshögskolor också valt att ackreditera sig enligt det amerikanska systemet och därmed anpassat sin verksamhet tydligare efter amerikanska förebilder.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Tina Hedmo, tel:018-471 27 31, e-post: Tina.Hedmo@fek.uu.se.
