Den högre utbildningen värdesätts!
Utbildningen på den högre utbildningens område värdesätts och bedöms genom den utvärderingsverksamhet som bedrivs på området. Denna verksamhet har en lång tradition.
Den startade på allvar redan i början på 1970-talet då verksamheten började institutionaliseras. Under de decennier som följde förändrades visserligen verksamheten en del men den har varit tämligen stabil ända fram till idag. Utvecklingen av utvärderingsverksamhetens framväxt och utveckling som institution analyseras och förklaras i en avhandling av Anette Gröjer vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Avhandlingen kombinerar områdena utbildningspolitik, utvärderingsforskning och institutionell teori.
Anette Gröjer fokuserar den utvärderingsverksamhet som bedrivits vid de centrala myndigheterna inom den högre utbildningens område under åren 1964 till 1995: Universitetskanslersämbetet (UKÄ), Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och Kanslersämbetet (KÄ).
Statsmaktsnivån – en aktiv aktör
Avhandlingen visar att politiska aktörer har varit mycket aktiva i utvecklingsprocessen. Redan 1969 beställde de politiska aktörerna utvärderingar av PUKAS-reformen. Men även vid myndigheterna har det funnits starka aktörer. Dessa har tillsammans varit banbrytare i utvärderingsverksamhetens institutionaliseringsprocess. Avhandlingen visar vilka aktörerna var men också hur och varför de agerade.
Slutet av 1960-talet var en turbulent period med fler studenter än någonsin tidigare, Sveriges enda studentrevolt ägde rum 1968 och en rad utbildningsreformer genomfördes. Utvecklingen på det förvaltningspolitiska området fortsatte också – krav ställdes på att statsförvaltningen skulle vara effektiv och mer rationell. I det helhetstänkande som rådde passade utvärdering som metod bra in.
Utvärdering – en ökande verksamhet
Utvärdering är en verksamhet som ökat alltmer i stora delar av den offentliga sektorn. Redan på 1960-talet genomförde UKÄ ett par utvärderingar. Senare, under UHÄ:s verksamhetstid, genomfördes mellan 4-15 utvärderingar årligen. Anette Gröjer analyserar utvecklingen och tar upp de omständigheter som påverkat tillväxten.
Varför består utvärderingsinstitutionen?
Avhandlingen har också en kompletterande forskningsfråga – att analysera om utvärderingsinstitutionen består på grund av förändringar eller om förändringar har skett för att utvärderingsinstitutionen ska bevaras. Svaret är både och eftersom det sammanhang där utvärderingsinstitutionen har uppstått i och verkar har förändrats över tid. Utvecklingen på den högre utbildningens område har inneburit större och större behov av utvärdering. Men samtidigt har förändringar också skett för att utvärderingsinstitutionen ska bestå, exempelvis omorganisationer och tillägg i myndighetsinstruktionerna.
Doktorsavhandlingens titel: Den utvärdera(n)de staten. Utvärderingens institutionalisering på den högre utbildningens område.
Disputationen äger rum fredagen den 15 oktober kl. 10.00 i hörsal 8, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Evert Vedung, Uppsala universitet.
Anette Gröjer nås på telefon 073-066 54 30 eller e-post anette.grojer@hsv.se
