Högskolelärare till studenterna: ”Tänk som vi!”
Högskolelärare försöker få studenterna att inte bara skriva utan också tänka på ett nytt sätt. Men studenter kan ha svårt att komma in i det nya tänkesättet, särskilt om de inte får träna det tillräckligt tillsammans med lärarna och varandra. Det visar den första svenska doktorsavhandlingen om studenters skrivande på högskolenivå.
Mer än att lära ut en mängd faktakunskaper vill lärare att studenter börjar tänka och resonera så som man brukar göra i det lästa ämnet. Och hur man tänker har ju ett samband med språket, hur man talar och skriver. Skrivande inom högskolan används inte bara för att visa upp faktakunskaper, utan för att resonera.
– Det tar tid för många studenter att inse det här, säger Mona Blåsjö, som följt undervisningen i nationalekonomi och historia vid Stockholms universitet och intervjuat studenter och lärare. Sina resultat redovisar hon i sin doktorsavhandling vid institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet. En del tror att deras tentor och uppsatser går ut på att visa upp faktakunskaper. Men lärare i nationalekonomi letar mycket efter ett logiskt sätt att resonera, och i historia gäller det att tänka kritiskt.
– Det händer att de uppmanar studenterna att resonera, tänka kritiskt och diskutera, menar Mona Blåsjö. Men alla studenter förstår inte vad det innebär. För det första är ett tänkesätt ofta väldigt omedvetet, och många lärare har därför svårt att förklara vad det går ut på. Lärarna kan också tro att deras sätt att tänka är det normala, men olika ämnen har alltså olika typer av resonemang. För det andra så räcker det inte att säga: ”Tänk kritiskt!” Hur ska nya studenter fatta vad det innebär? Nej, studenterna behöver också träna det vetenskapliga tänkesättet genom bland annat diskussioner.
Den träningen kan se ut som uppsatsseminarier i historia. Där tränas under lång tid och redan på B-nivå det kritiska sättet att tänka genom att studenterna diskuterar varandras uppsatsutkast. De ställer bland annat kritiska frågor om hållbarheten i slutsatser, valet av källor och liknande. Så är det i flera ämnen, men i andra – som nationalekonomi – har man inga uppsatsseminarier förrän C-uppsatsen redan är färdig.
– Visst får man hjälp med uppsatsen också av en handledare, säger Mona Blåsjö. Men poängen är att de gemensamma diskussionerna verkar träna det vetenskapliga sättet att tänka, så att studenter i historia lär sig det snabbare.
Doktorsavhandlingens titel: Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljöer.
Se http://publications.uu.se/su/theses/abstract.xsql?dbid=265
Disputationen äger rum fredagen den5 november kl. 13.00 i hörsal 4, hus B, Södra huset, Frescati. Opponent är docent Christine Räisänen, Chalmers tekn. högskola.
Mona Blåsjö kan nås på mona.blasjo@nordiska.su.se eller tfn 08-674 71 86
