Morgondagens transportsystemavhängigt av investeringsintresse
Magnus Karlström på Chalmers har kartlagt möjligheterna för ett transportsystem byggt på bränslecellsfordon. I sin doktorsavhandling visar han att miljöpåverkan skulle bli mindre och flexibiliteten skulle kunna bli större än med dagens system, men förutsättningen är att man tänker nytt och annorlunda. Kostnaderna är initialt högre än för traditionellt system, men de långsiktiga vinsterna överväger.
I sin avhandling har Magnus Karlström gjort flera studier och beräkningar med olika bäring på ett framtida bruk av bränslecellsfordon. Några av de frågor han har studerat har varit hur man enklast tillverkar vätgas till bränsle, hur ett spårvägssystem med bränslecellsvagnar i Uppsala skulle kunna se ut, hur miljön påverkas av dagens och ett framtida system, kostnader samt vilka nya möjligheter ett system byggt på bränsleceller skulle ge.
En övergång till ett tänkt system med bränslecellsfordon är av stort intresse, dels på grund av den ökning av fordonstrafik som sker samtidigt som oljeresurserna är begränsade. Dessutom skulle fordons påverkan på växthuseffekten minska och luftföroreningar kunna minska radikalt.
Vätgas till bränsleceller produceras idag med lägst kostnad från naturgas. Kostnaden är cirka 20 – 80 procent högre än kostnaden för motsvarande mängd bensin per fordonsmil. Ett system med bränslecellsspårvagnar i Uppsala skulle kunna innebära flexiblare och lättare vagnar som kräver mindre energi än dagens vagnar.
På vägen till ett system med bränslecellsfordon finns det dock gott om hinder. Bränslecellerna är idag alltför dyra för att vara ett reellt alternativ, men med ökad produktion av bränsleceller skulle priserna falla. Vätgasen är något dyrare att producera än motsvarande bensin, men skillnaden är dock bara några tiotal procent. Det finns idag inget distributionssystem för vätgas, men med efterfrågan skulle det byggas upp.
– Den begränsade kapaciteten för produktion av vätgas påverkar förstås kostnaden, och begränsad köpkraft påverkar marknaden för fordonen. Det här är problem som brukar tas upp i värderingar av kostnader, däremot brukar man inte väga in den positiva återkoppling som sker när någon satsar på ny teknik. Ju tidigare någon satsar på den nya tekniken, desto tidigare kan den bli ekonomiskt konkurrenskraftig, och desto tidigare begränsar man skadorna av miljöpåverkan, säger Magnus Karlström.
Avhandlingen ”Environmental Assessment of Polymer Electrolyte Membrane Fuel Cell Systems” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers i oktober.
Magnus Karlström kommer från Linköping.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Magnus Karlström, Miljösystemanalys, Chalmers tekniska högskola
Tel: 031-772 21 58, e-post: magnus.karlstrom@esa.chalmers.se
