Skattepolitikens sidoeffekter
Inkomstklyftorna har ökat sägs det. Men nationalekonomen Hanna Armelius visar i sin avhandling att Sverige kanske aldrig var så jämlikt som vi trodde. Hon har också undersökt effekterna av trängselskatter och föreslår ett alternativ till dessa.
I avhandlingen visas att det kanske inte alls är så att inkomstklyftorna ökat i Sverige under 1990-talet som många påstått. Det skattesystem som rådde före skattereformen 1991 gav incitament för de rika, att med hjälp av skatteplanering få sina inkomster att verka lägre än vad de egentligen var. Efter skattereformen, när kapital- och arbetsinkomster beskattas separat, har skälen för detta försvagats och därför finns det anledning att tro att de inkomster som nu rapporteras har närmat sig de sanna inkomsterna. Ett räkneexempel visar att detta kan förklara en stor del av den förändring vi har sett.
En annan del av avhandlingen handlar om trängselavgifter/trängselskatt. I Stockholm ska det genomföras ett försök med trängselskatt under nästa år. Ett vanligt argument mot trängselavgifter är att de drabbar de fattiga mer än de rika. Enligt analysen i avhandlingen finns dock gruppen som närmast skulle kunna förlora på ett avgiftssystem i en stad som Stockholm snarast i mitten av inkomstskalan. För samhället som helhet bör en trängsleskattereform höja välfärden, men utfallet för olika grupper beror på hur inkomsterna används. Den teknik för trängselavgifter som kommer att användas i Stockholm gör det i princip möjligt att kombinera parkerings- och trängselavgifter. I avhandlingen visas att ett sådant kombinerat system kan utformas på ett sätt som minskar risken för att vissa grupper kan förlora på ett införande av trängselskatter.
Kontaktinformation
Hanna Armelius kan kontaktas på 018-471 22 58, 0703-38 84 88 eller via e-post Hanna.Armelius@nek.uu.se
