Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

18 november 2004

Diskrimineringsskydd för personer med funktionshinder inom utbildningsområdet

Rätten till diskrimineringsskydd utgör en grundläggande rättighet för alla människor. I ett historiskt perspektiv har personer med funktionshinder blivit diskriminerade på olika sätt, såväl genom att förvägras en viss utbildning som genom att byggnader och parker varit otillgängliga för dem.

Handikapprörelsen har fört en intensiv kamp sedan 1960-talet, lagstiftaren har tagit intryck av denna och antagit normativa instrument som stärker diskrimineringsskyddet för de funktionshindrade.

I sin avhandling vid Juridiska institutionen vid Stockholms universitet gör Richard Sahlin ett urval av de viktigaste normativa instrumenten som direkt eller indirekt reglerar diskrimineringsskyddet för personer med funktionshinder, med tonvikt på utbildningsfrågor, och som antagits såväl av statssamfund (FN, UNESCO, Europarådet och EU) som av suveräna stater (Sverige och USA). Ett exempel är EU:s likabehandlingsdirektiv för personer med funktionshinder. Han diskuterar instrumentens ursprung, karaktär, räckvidd och inbördes förhållande. Vidare jämförs nyckelbegrepp som härrör från dessa instrument särskilt vad gäller handikappbegrepp, negativa och positiva åtgärder, rimliga stöd- och anpassningsåtgärder samt effektiva rättsmedel. Tonvikten ligger på rättsförhållandet mellan studerande med funktionshinder och utbildningsmyndigheten inom ramen för svenska rättsförhållanden.

Undersökningen visar att diskrimineringsskyddet för personer med funktionshinder inom utbildningsområdet långtifrån är fullgott utan tvärtom behäftat med brister. Det finns en mängd legala åtgärder som kan förbättra det befintliga diskrimineringsskyddet. Avhandlingen ger förslag till sådana förbättringar såväl på det konstitutionella som det legala planet.

Richard Sahlin är verksam som forskare vid Juridiska institutionen. Han har själv flerfunktionshinder (barndomsdövhet, Aspergers syndrom och ADHD) och blir Sveriges förste döve juris doktor. Disputationen kommer att genomföras med hjälp av fem teckenspråkstolkar och äger rum fredagen den 19 november kl 10.00 i sal B5, Södra huset, Frescati, Stockholms universitet. Opponent är docent Tom Madell, Umeå universitet.

Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se
Richard Sahlin nås på e-post: richard.sahlin@juridicum.su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera