Varför ser HUND inte ut som en hund?
Skriven text kan få sin innebörd direkt som bilder, eller tillsammans med andra ord i en mening. Dessa olika sätt att förstå svarar mot en arbetsfördelning som är utmärkande för hjärnan. Det menar Lars Lundström som i sitt avhandlingsarbete har följt läsutvecklingen hos alla barn i ett skolområde på Gotland.
Lars Lundström är lärarutbildare vid Musikhögskolan Ingesund som tillhör Karlstads universitet. Han har tidigare arbetat som skolpsykolog och mötte då lässvaga elever som kunde vara mycket begåvade men betraktades som lata och dumma. Ofta hade de starka känslor av skuld och skam som doldes bakom självdestruktiva strategier. Ett syfte med avhandingen har varit at tutveckla begrepp för att kunna förstå och utnyttja resultaten av de lästest som utförs i skolan.
– Läsning innebär det märkliga att små krumelurer på ett papper kommer till liv som budbärare från världar av kärlek och hat. Inför lässtarten ställs barn inför en rad svårlösta gåtor, säger Lars Lundström.
Försöker man förstå bilder bokstavligt hamnar man i problem (han kastade ett öga på texten), liksom om man försöker förstå bokstäver som bilder. Författaren P C Jersild skildrar hur han som barn försökte läsa bokstäverna som bilder: H som en ställning för att piska mattor, U som en hästsko, N som en grind och D som en apelsinklyfta. Men var syntes hunden? Skulle Jersilds läsmetod kanske haft större framgång i Kina?
Genom att kombinera neuropsykologi, lingvistik och läsforskning har Lars Lundström i mångfalden av dyslexiteorier försökt att urskilja en möjlig kombinerad modell som kan hantera både normal och avvikande läsutveckling. Han finner att några enkla och snabbadministrerade lästest gör det möjligt att redan i årskurs 2 förutse läsutvecklingen och att pojkar kan ha svårare att hantera ”Jersildproblemet” dvs en övergång från bild till symbolläsning. Några tydliga stadier i utvecklingen återfinns ej, däremot tycks det möjligt att behandla några vanliga dyslexiteorier inom ramarna för en gemensam modell. Graden av förståelse av text som bild eller i sammanhang kan vara av intresse att beakta i läsutvecklingen.
– En from förhoppning är att de gamla läskrigen definitivt ska kunna avblåsas. Dessa rörde frågan om man ska lära sig läsa utifrån ord och meningar eller genom att avkoda bokstäver. Den frågan skulle kunna besvaras med ”både och”, säger Lars Lundström.
Kontaktinformation
Lars Lundström kan kontaktas på 0570-38500 (arb), 0570-80077, 0498-245039 eller via e-post på Lars.Lundstrom@kau.se
