Stress kan utlösa svårbehandlad depression
Stressframkallade händelser i livet kan framkalla svårbehandlad depression. Depressionen förefaller påverka kroppens stressystem vilket gör att patienten lättare kan drabbas av nya depressionsepisoder. Tidig behandling kan därför vara viktigt för att hindra sjukdomsåterfall. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
I sitt avhandlingsarbete har leg läkare Anna Ehnvall studerat sambandet mellan svårbehandlad depression och stress. I studien ingick 38 patienter med svår såväl återkommande som kronisk depression. Efter noggrann intervju och genomgång av journaler kartlades patienternas sjukdomsförlopp, allvarliga stressframkallande händelser i livet och alla behandlingar patienten fått. Resultaten illustrerades sedan grafiskt längs en tidsaxel. Metoden kallas livskartläggning. Resultaten visar att depressionsepisoderna tenderade att komma allt tätare efter varje skov samt att de tidigt i förloppet utlöstes i anslutning till stressframkallande händelser i livet. Senare i förloppet kom sjukdomsskoven mer spontant och utan tydligt samband till stress.
– Därför är tidig behandling, både medicinsk och psykologisk, troligtvis viktig för att hindra denna utveckling, säger Anna Ehnvall.
Depressionen i sig innebär att kroppen utsätts för stress. Inom depressionsforskningen finns idéer om att kroppens stressystem förändras av den sjukliga påfrestningen. Anna Ehnvalls avhandlingsresultat stödjer detta. Bland de patienter som ingick i studien var stresshormonet kortisol, som förväntat, förändrat. Vid stress blev det system som reglerar kortisol mindre aktivt hos de patienter som haft tre eller fler sjukdomsepisoder, jämfört med dem som haft färre episoder. Även det system som reglerar stresshormonet noradrenalin var kopplat till sjukdomsförloppet. Patienterna visade högre omsättning av noradrenalin beroende på hur länge och hur djupt hon eller han varit deprimerad under livet.
Dessa förändringar i stressystemen kanske delvis kan förklara varför individer med svårbehandlad depression är just så svåra att behandla. Patienternas inre biokemi förefaller förändras så att de inte svarar på vanligtvis effektiv behandling.
– Framtida behandlingsforskning bör rikta in sig på dessa stressystem, säger Anna Ehnvall.
Hon har även undersökt hur upplevelsen av hur barndomen var kan tänkas påverka läkningen vid depression. Det visade sig att en minoritet av gruppen upplevt att de som barn var oönskade av sina föräldrar. Denna minoritet var i genomsnitt sjuka tre år längre jämfört med dem som upplevt sig vara önskade.
– Kanske upplevelsen av att vara oönskad gör att en person tvekar att söka hjälp vid depression eftersom personen kanske känner att han eller hon är oönskade även i andra än sina föräldrars ögon. Det dröjer alltså längre innan personen får behandling. För dessa patienter bör den psykoterapeutiska behandlingen och forskningen inriktas mot att förbättra denna del av den negativa självbilden, säger Anna Ehnvall.
Avhandlingen är skriven av:
Leg läkare Anna Ehnvall, telefon: 0340-48 19 65, e-post: anna.ehnvall@lthalland.se
Handledare:
Professor Hans Ågren, telefon: 08-58 58 65 50, 08-58 58 57 86: e-post: hans.agren@neurotec.ki.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för klinisk neurovetenskap, avdelningen för psykiatri
Avhandlingens titel: Life-charting Patients with Treatment-Refractory Affective Disorders
Avhandlingen försvaras fredagen den 26 november 2004, klockan 9.00, i aulan, SU/Sahlgrenska, Göteborg.
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
