Nya riktlinjer föreslås vid diagnos och behandling av patienter med hjärtinfarkt
Professorerna Göran Walldius och Ingmar Jungner vid Karolinska Institutet har tidigare i år visat att höga blodfetter visserligen är starkt bidragande till hjärtinfarkt. Men det som verkligen är avgörande för risken att drabbas av hjärtinfarkt är nivåerna av en viss typ av bärarproteiner som bär fettpartiklarna. Dessa bärarproteiner kallas apolipoproteiner (apo) och finns i flera former.
I sina försök kunde Walldius och Jungner visa att kvoten av nivåerna av apo A och apo B påverkar risken för hjärtinfarkt i ännu högre grad än kolesterol gör. En patient som har höga halter kolesterol men en gynnsam apo A/apo B-kvot löper en mindre risk att drabbas av hjärtinfarkt än en person med måttliga kolesterolhalter och en ogynnsam apo A/apo B-kvot.
Mätning av blodfettsnivåerna måste ske i fastande tillstånd för att mätningarna ska ge tillförlitliga resultat. Kvoten av apolipoproteiner är oberoende av födointag. Det vill säga man kan ta provet utan föregående fasta, en klar praktisk fördel.
Apo-kvotens betydelse påverkar behandlingen av patienter med högra blodfettsnivåer. Idag behandlas alla patienter med höga kolesterolvärden med lipidhämmande läkemedel. En del av dessa patienter torde inte behöva behandlas om man känt till deras apo-kvot. På motsvarande sätt kan man missa att behandla patienter med bara lite förhöjda kolesterolvärden. Om man vet att de trots detta har en ogynnsam kvot klarnar däremot behandlingsbehovet. Med den nya kunskapen om apolipoproteinernas inverkan på risken för hjärtinfarkt och andra kardiovaskulära sjukdomar är det möjligt att utveckla en mer specifikt inriktad behandling och kanske småningom att utveckla nya läkemedel och behandlingsmetoder.
Vid årets Läkaresällskapets Riksstämma i Göteborg berättar professor Lars Rydén vid Karolinska Institutet om en stor, global studie som nu bekräftar resultaten i Walldius och Jungners studier. Studien kallas InterHeart och är gjord på runt 15000 infarktpatienter och lika många kontroller i ett femtiotal länder från alla världsdelar och av alla etniciteter.
InterHeart visar att 90-95 procent av alla fall av hjärtinfarkt kan förklaras av närvaron och frånvaron av nio olika riskfaktorer. Rökning, höga blodfetter, högt blodtryck, diabetes och psykosociala problem ökar alla risken för hjärtinfarkt. Fysisk aktivitet och frukt och grönsaker minskar risken. Andra saker som spelar in är genetiska (familjepåbrå) faktorer. Alkohol, slutligen, påverkar också risken för hjärtinfarkt. Ett litet eller måttligt alkoholintag skyddar mot hjärtinfarkt. För mycket alkohol medför däremot andra och väl kända risker. Att totalt avstå från alkohol är dock inte bra.
– Detta innebär att två studier bevisat samma sak, något som inom medicinsk forskning anses utgöra en tillräcklig grund för att etablera nya riktlinjer. Aploipoproteinkvotens betydelse finns redan omnämnd i såväl norska som svenska förslag inom sjukvården. Vi anser att apolipoproteinkvoten är ett högst tillförlitligt mått som snart kan komma att ersätta de parametrar för kolesterol som tillämpas idag, säger Lars Rydén.
För kontakt med Lars Rydén: telefon: 08-517 721 71, e-mail: lars.ryden@medks.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
