Förvirringstillstånden hos höftopererade äldrekan förhindras med utbildning och vårdprogam
Med ökade kunskaper och bättre organisation kan förvirringstillstånd efter höftfrakturoperationer hos äldre förebyggas och behandlas med framgång, skriver Maria Lundström i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 17 december.
Förvirringstillstånd är ett vanligt och allvarligt problem i all akut äldrevård. Tidigare studier har funnit att de, förutom lidande för dem som drabbas, har avgörande inflytande på höftfrakturpatienternas vårdtider och möjlighet att kunna återvända hem. Ett förvirringstillstånd kan yttra sig på många sätt. Patienten kan vara skräckslagen och mycket störande för medpatienter men också apatisk och mycket trött, vilket gör att man inte upptäcker tillståndet. Symtomen utvecklas under kort tid (timmar eller dagar) och växlar under dygnet och/eller från dag till dag. Förvirringstillstånden är också förknippade med ökad risk för demens och ökad dödlighet.
En av de studier som ingår i avhandlingen utvärderar ett särskilt vårdprogram, omfattade 199 patienter opererade för fraktur på lårbenshalsen vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. 102 av dessa patienter fick vård och rehabilitering vid en geriatrikavdelning enligt det nya vårdprogrammet, resterande 97 vårdades på ortopedklinik. Studien visade att färre geriatrikpatienter var förvirrade efter operationen jämfört med dem som vårdades på ortopedklinken. Förvirringstillståndet gick över fortare på geriatrikavdelningen, vars patienter också hade färre komplikationer i form av trycksår, urinvägsinfektioner, närings- eller sömnproblem samt fall. Den totala vårdtiden efter operationen var i genomsnitt tio dagar kortare för patienterna på geriatrikavdelningen. Med en vårdkostnad på ca 3 000 kr per dygn innebär vårdprogrammet en möjlig besparing på i genomsnitt ca 30 000 kr per patient. Eftersom totalt ca 19 000 personer i Sverige drabbas av höftfraktur årligen skulle vårdprogrammet kunna spara stora vårdresurser.
Vårdprogrammet bestod av personalutbildning i att förebygga och behandla bakomliggande orsaker till förvirringstillstånd, t.ex. smärta, syrebrist, hjärtsvikt, läkemedelsbiverkningar och infektioner, samt i att förebygga och behandla andra komplikationer som kan uppstå vid en höftfrakturoperation. I programmet ingick också att ge patienterna närings- och energirik kost samt tidig och aktiv rehabilitering. Personalen jobbade i team, bestående av olika yrkesgrupper, för att tillgodose patientens behov av god vård och rehabilitering. Vårdprogrammet som är relativt billigt att genomföra bör också vara användbart för andra äldre kirurgpatienter – en grupp som upptar en stor och ökande andel av sjukhusens vårdplatser.
Maria Lundström är från Öjebyn, Piteå, och bor numera i Umeå. Hon tog sjuksköterskeexamen i Boden 1990 och arbetade fram till 2000 vid avdelningen för akut rehabilitering vid Piteå älvdals sjukhus, där dessutom en av studierna i avhandlingen genomfördes. Sedan 2000 har hon arbetat med forskning vid enheten för geriatrik, Umeå universitet. Hon finns på tel. 090-785 87 72, e-post maria.lundstrom@germed.umu.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik, och har titeln Delirium in old patients with femoral neck fracture – risk factors, outcome, prevention and treatment. Svensk titel: Delirium hos äldre patienter med cervikal höftfraktur – riskfaktorer, konsekvenser, prevention och behandling.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i aulan, Vårdvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Lars-Olof Wahlund, Sektionen för Geriatrik, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, Stockholm.
