Familjejordbruket i Estland överlevde planekonomin
När Sovjetunionen år 1940 annekterade Estland, kollektiviserades det estniska jordbruket. Men idén om familjejordbruket överlevde ett halvt sekel av planekonomi. Det visar Hans Jörgensen, Umeå universitet, i sin avhandling som försvaras 17 december.
Under 1900-talet genomgick Estland olika ideologiska och politiska omvandlingar, som förändrade jordbrukets ägande- och marknadsstruktur. År 1940 införlivades landet i Sovjetunionen. Men trots drygt femtio år av storskaligt kollektiv- och statsjordbruk i sovjetisk regi, så överlevde tanken om ett småskaligt familjejordbruk i Estland, inte minst på grund av den privata jordlott som varje kolchos- och sovchoshushåll hade rätt att förfoga över. Hans Jörgensen, institutionen för ekonomisk historia vid Umeå universitet, har följt utvecklingen inom det estniska jordbruket under förra århundradet.
Familjejordbruket slog igenom under den första självständighetstiden 1918-40 då en radikal jordreform genomfördes, och cirka 140 000 familjejordbruk grundades på mark som tidigare ägts av den balttyska adeln. Mellankrigstidens jordbruk var framgångsrikt, och ledde till exportframgångar för estniskt smör och kött. När Estland annekterades av Sovjetunionen år 1940, dröjde det dock bara tio år innan stordriften var ett faktum. Det var resultatet av tvångskollektivisering, och att jord och tillgångar övergick i statens ägo. År 1991 återfick Estland sin självständighet. Sedan dess har jord och fastigheter återlämnats till tidigare ägare eller arvingar.
Det har emellertid varit svårt att återskapa mellankrigstidens lantbruk. Ingen samordning inom uppköp och förädling har kommit till stånd på det sätt som till exempel var fallet under 1920-talet. Få effektiva privata brukningsenheter har skapats efter år 1991. Estlands extremt liberala handelspolitik, förlusten av den ryska marknaden och EU: s gränsskydd påverkade efterfrågan på jordbruksmark i negativ riktning, och återlämnandet av jord har ofta mött stora juridiska hinder. Många jordbruk har saknat avsättningsmarknad och varit oförmögna att producera mer än livets nödtorft. Därför har de mer liknat de privata jordlotter som fanns under Sovjettiden. Först när EU-inträdet låg inom räckhåll efter år 2002, kunde den europeiska marknaden nås. Idag är dock inte frågan om stordriften kommer åter utan när och med vilken kraft.
Fredagen den 17 december försvarar Hans Jörgensen, institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Kontinuitet eller ej? Familjejordbruk och jordbruksomvandling i Estland under 1900-talet. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal E i Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Anu Mai Kõll, historiska institutionen, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Hans Jörgensen,
institutionen för ekonomisk historia
tel: 090-786 55 05
mobil: 070-340 34 77
e-post: hans.jorgensen@ekhist.umu.se
