Fysisk aktivitet ger förbättrad livskvalitet hos pacemakerpatienter
Patienter som efter att de fått en pacemaker inopererad genomgår ett fördjupat utbildningsprogram där fysisk aktivitet ingår, upplever en förbättrad livskvalitet. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
I studien som ligger till grund för avhandlingen har den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med pacemaker undersökts. Med studien ville avhandlingens författare, leg sjukskötare Dan Malm, hitta metoder för att öka patienternas förmåga till egenvård efter operationen.
Patienterna delades in i två grupper. En kontrollgrupp fick traditionell behandling och uppföljning och en experimentgrupp fick dessutom fördjupad egenvårdsutbildning. Båda grupperna utförde även fysiska test som promenad i korridor och trappgång.
Egenvårdsutbildningen innehöll fördjupad genomgång och personlig uppföljning vid tre tillfällen. Patienterna informerades om bland annat om orsaken till att de fått en pacemaker, vid vilka situationer patienten bör kontakta pacemakermottagningen, hur de kan ta sin egen puls och hur ofta kontroll sker av pacemakersystemet.
– Målet med utbildningstillfällena var att patienten skulle förstå varför pacemakern är en livsviktig behandling och hur de ska agera då de dagligen möts av elektronisk apparatur i samhället som eventuellt kan påverka pacemakerfunktionen, säger Dan Malm.
Undersökningen utvärderades med hjälp av frågeformulär innan patienterna fick sina pacemakers inopererade samt tio månader efter operationen.
– Resultatet visar att patienterna i experimentgruppen upplevde att symtomen svår yrsel och svimning, som gjort att de fått pacemaker, hade minskat eller försvunnit. De hade dessutom en högre nivå av fysisk förmåga än kontrollgruppen, säger Dan Malm.
Resultaten visar också att det är viktigt att sjukvårdspersonalen på ett vänligt och individuellt sätt ger kunnig och riktad information till patienterna.
– Det gäller framför allt dem som under längre tid besvärats av både svår yrsel och svimning och därför känner sig oroliga och rädda för att symtomen ska komma tillbaka. De behöver få tillbaka tryggheten och därigenom åter våga delta i de sociala sammanhang som de tidigare deltog i.
Det är av stort värde om personalen hjälper patienterna att lära sig mer om sin nya situation och informerar om vikten att utföra fysiska aktiviteter. Detta bör göras redan i det akuta skeendet men även, vilket denna undersökning visat, låta patienterna utföra rejäl fysisk ansträngning genom en till exempel trappgång. Då förbättras patienternas möjligheter till egenvård och förutsättningar till en god hälsorelaterad livskvalitet ges redan från start i samband med pacemakerimplantationen.
Avhandlingen är skriven av:
leg sjukskötare Dan Malm, telefon: 036-32 19 11, mobil: 070-456 26 44, e-post: dan.malm@lj.se
Handledare:
Professor Bengt Fridlund, telefon: 046-222 18 58, mobil 070-262 18 58, e-post: bengt.fridlund@omv.lu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för samhällsmedicin, avdelningen för allmänmedicin.
Avhandlingens titel: Health-related Quality of Life in Patients with Pacemaker – a Descriptive and Experimental Study
Avhandlingen försvaras fredagen den 14 januari 2005, klockan 13.00 i föreläsningssal 2119, avdelningen för allmänmedicin, Arvid Wallgrens Backe, hus 2, plan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
