Skogssektorn viktig för fjällkommunernas tillväxt
Skogssektorn, framförallt skogsbruk och trävaruindustri, har betydelse för den ekonomiska tillväxten i fjällkommunerna. Ökad aktivitet i skogssektorn får en positiv effekt på den ekonomiska tillväxten lokalt.
Det framgår av en forskningsrapport från institutionen för skogsekonomi, SLU i Umeå. Fil dr Tommy Lundgren har studerat den ekonomiska tillväxten i fjällregionen under 16 år fram till och med 2001.
– Det här innebär att framtida reservatsbildningar kan bli kännbara på ett negativt sätt för den lokala tillväxten, om man avsätter produktiv skogsmark, kommenterar Tommy Lundgren.
Reservatsbildning tycks dock ännu inte ha fått någon mätbar effekt vare sig på den ekonomiska tillväxten i fjällkommunerna eller på tillväxten i fjällkommunernas skogssektor. Tommy Lundgren tror att det kan bero på att man till största delen avsatt icke-produktiv mark, som till exempel fjälltoppar och olika typer av impediment, till reservat. En annan förklaring kan vara att man avsatt skog som inte nått avverkningsbar ålder, det vill säga att inkomstbortfallet ännu inte syns i statistiken.
Reservatsbildningarna i sig själva verkar enligt rapporten inte ha fått någon positiv effekt på antalet anställda inom turismsektorn, snarare tvärtom. En tänkbar förklaring är att restriktioner om hur man får bedriva turistisk affärsverksamhet i området oftast följer med en reservatsbildning.
Ett överraskande resultat i rapporten är att turismsektorn inte har någon påvisbar betydelse för tillväxten i fjällkommunernas lokala ekonomi. Däremot finns det ett samband mellan Sveriges totala ekonomi och turismsektorn i fjällkommunerna – när Sverige går bra ökar antalet anställda i fjällkommunernas turismsektor. Något motsvarande samband finns inte mellan fjällkommunernas lokala ekonomi och turismsektorn – när tillväxten skjuter fart lokalt märks det inte alls i form av fler eller färre anställda inom turismsektorn. Turismen påverkas med andra ord av den nationella ekonomin, inte av den lokala.
Inte ens i Åre eller i Malung, där Sälen ligger, kan man visa på några positiva effekter av antalet anställda inom turismen på kommunernas ekonomiska utveckling. Tommy Lundgren menar dock att man för bland annat dessa kommuner måste tolka resultaten med försiktighet. Turismen och dess effekter är svåra att mäta, och antalet anställda är bara ett möjligt mått på denna aktivitet. Investeringar i exempelvis liftanläggningar och andra anläggningar relaterade till turism kommer inte med i denna statistik. Men vad man kan se är att antalet anställda inom turism inte ändrats nämnvärt under den studerade perioden, vare sig i Åre eller någon annan kommun.
***
Studiens syfte har varit att studera olika verksamheters effekt på den ekonomiska tillväxten i 15 skogskommuner under perioden 1985-2001. Den sammanfattas i det FjällMistras skrift FjällFokus nr 18/2004. Rapporten finns inom kort tillgänglig som pdf-fil på FjällMistras hemsida www-fjallmistra.slu.se (publikationer-arbetsrapporter). Skriftens fullständiga titel är: Lundgren, Tommy, The Determinants of Economic Growth in the Swedish Mountain Region – the Role of the Forest Industry, the Tourism Sector and Protected Land. FjällMistrarapport nr 8, ISSN 1652-3822.
Kontaktinformation
Tommy Lundgren, inst för skogsekonomi, SLU i Umeå, tel 090-786 85 65, mobiltel 070-517 43 96.
E-post: Tommy.Lundgren@sekon.slu.se
