Analys av blod och ryggvätska visar grad av hjärnskada
Ett blodprov som följs av ett ryggmärgsvätskeprov visar hur stor en eventuell hjärnskada blir efter ett hjärtstopp. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
Vid ett hjärtstopp upphör all cirkulation i kroppen. Hjärnan är ett organ som är extremt känslig för den brist på syrgas och näringsämnen som blir konsekvensen av att hjärtat stannar. En kortare period med syrebrist medför att minnesfunktionen drabbas, men längre perioder kan leda till svåra hjärnskador som är oförenliga med överlevnad. Leg läkare Hans Roséns avhandling visar att hjärnskadas omfattning på ett enkelt vis kan mätas med ett blodprov som analyseras på två skademarkörer, proteinerna S-100 och NSE. Blodanalyserna ska genomföras under de första dagarna efter det att patienten kommit till sjukhus.
Avhandlingen visar också att förlusten av hjärnceller kan mätas genom analys av ryggvätskan avseende på ett tredje protein, neurofilament. Denna undersökning ska utföras två till tre veckor efter hjärtstoppet. Tillsammans med resultaten från blodproven får läkarna en god uppfattning om vilken typ av hjärnskada patienten har drabbats av. Det har inte på detta enkla vis tidigare gått att se något samband mellan skademarkörer och hjärnskada.
Resultatet av analyserna hjälper de läkare som ska ställa diagnos. Patienter med låga nivåer av S-100 och NSE i blodet under de första dagarna hämtar sig vanligen och återfår sin tidigare funktionsnivå. Men en mycket stor andel av de patienter som är djupt medvetslösa och har höga värden av dessa proteiner kommer inte att vakna igen. De patienter som har låga halter av neurofilament i ryggvätskan har en god chans att förbättras av en rehabiliteringsperiod.
– Metoderna innebär att vi får nya metoder att snabbt och oberoende hitta de patienter som har goda chanser att bli friska. Prognosen för hjärtstopp är även om patienten snabbt kommer till sjukhus ofta dålig och det är viktigt att ge maximala insatser till de patienter som har störst chans att komma tillbaka, säger Hans Rosén.
Avhandlingen är skriven av:
leg läkare Hans Rosén, telefon: 031-342 10 00, mobiltelefon: 0708-40 49 59, e-post: hans.rosen@neuro.gu.se
Handledare:
docent Lars Rosengren, telefon: 031-342 21 14, e-post: lars.rosengren@neuro.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för klinisk neurovetenskap
Avhandlingens titel: Neurological consequences of cardiac arrest
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
