Nytt riskpoängsystem fastställer prognosen för GIST-patienter
Ett forskarlag vid Sahlgrenska akademin har utvecklat ett riskpoängsystem som hjälper läkare att bedöma prognosen, överlevnaden och bästa behandlingsalternativen för patienter med GIST-tumörer. Resultaten publiceras i den ansedda medicinska tidskriften Cancer.
GIST är en mjukdelstumör som förekommer i buken, men som skiljer sig från mag-tarmcancer. Nästan tvåhundra svenskar drabbas årligen. Långtidsöverlevnaden har varit mycket låg. GIST-tumörer kan bli mycket stora och uppta en stor del av buken. Det finns exempel på tumörer som väger över fem kilo. Den enda behandlingsmetoden har under många år varit kirurgi, men under de senaste fyra åren har det varit möjligt att kombinera kirurgin med ny medicinsk behandling i form av medicinen Imatinib. Medicinen ges för att tumörtillväxten ska stanna av och för att förhindra uppkomsten av nya tumörer och metastaser.
Av de patienter som drabbas av GIST har 44 procent en mycket aggressiv tumör som i många fall leder till döden. Dessa patienter bör prioriteras för medicinsk behandling. Den nya medicinen Imatinib är det första läkemedlet som ger en effektiv medicinsk behandling för patienter med elakartad GIST.
– GIST-tumörer har varit underdiagnostiserade. Det finns därför en risk att patienter inte fått optimal behandling. Genom utvecklingen av Imatinib finns för första gången en effektiv medicinsk behandling av aggressiv GIST. Det har därför blivit absolut nödvändigt för patologer, kirurger och onkologer att diagnostisera den här tumören korrekt och att fastställa hur aggressiv tumören är så att patienten får den bästa möjliga behandlingen, säger professor Lars-Gunnar Kindblom som tillsammans med professor Jeanne Meis-Kindblom och docent Bengt Nilsson lett den aktuella studien.
Baserat på en unik studie av alla GIST-fall i Västsverige mellan åren 1983 till 2000 har Lars-Gunnar Kindbloms forskarlag utvecklat ett riskpoängsystem. Med hjälp av systemet är det möjligt att förutsäga patientens prognos vad gäller både överlevnad och risk att drabbas av nya tumörer. Systemet baseras på tumörens storlek och hur snabbt tumören växer, vilket fastställs genom analys av vävnadsprover.
Forskarna delade in GIST-patienterna i fyra grupper – väldigt liten risk, liten risk, mellanrisk och hög risk – baserat på tumörens storlek och ett index som beräknar hur många celler som delar sig. Av de 170 patienterna som hade GIST-tumörer som klassificerades som väldigt liten risk, liten risk och mellanrisk var det bara en patient som hade en tumör som inte gick att operera och tre patienter som drabbades av återkommande tumörer. Det ska jämföras med de 89 patienter med högrisktumörer där 36 patienter hade tumörer som inte gick att operera och 35 patienter som drabbades av nya tumörer efter kirurgisk behandling. 63 procent av patienterna med högrisktumörer och 83 procent av dem med från början redan spridd tumörsjukdom dog på grund av GIST-tumörerna. Emellertid var det bara en procent av patienterna med väldigt låg risk, låg risk eller mellanrisk som dog av GIST.
Studien visar dessutom att GIST är betydligt vanligare än vad forskarna tidigare trott. Världen över drabbas ungefär 15 personer per en miljon årligen av sjukdomen.
För mer information kontakta:
Professor Lars-Gunnar Kindblom, telefon: 0733-50 85 35, e-post: lars-gunnar.kindblom@llcr.med.gu.se
Professor Jeanne Meis-Kindblom, telefon: 031-342 38 69, e-post: jeanne.meis-kindblom@llcr.med.gu.se
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för patologi
Tidskrift: Cancer
Artikelns titel: Gastrointestinal stromal tumors: The incidence, prevalence, clinical course, and prognostication in the preimatinib mesylate era
Författare: professor Lars-Gunnar Kindblom, professor Jeanne Meis-Kindblom, docent Bengt Nilsson
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
