Beteendegenetik – mellan natur och kultur

Under senare tid har den genetiska forskningen fått en alltmer framträdande roll i diskussionen om mänskliga egenskaper och beteenden. Det är generna som antas förklara varför vi beter oss som vi gör. Tora Holmberg vid sociologiska institutionen har undersökt den forskning som förbinder det sociala beteendet med ärftlighet.
– Forskningen om mänskligt beteende berör existentiella och politiska frågor och blir många gånger kontroversiell, men oftast väcker den ingen debatt alls, säger hon.
I sin avhandling ”Vetenskapen på gränsen” visar Tora Holmberg hur forskningsresultat kring beteendets ärftlighet framställs som trovärdiga och oantastliga och hur de används i en ständig kamp om vetenskapligt tolkningsföreträde. Hon analyserar resultat från djurforskning och tvillingstudier och hur de framställs i vetenskap och media. Den forskning hon diskuterar rör sig i spänningsfältet mellan en rad motsatspar – natur och kultur, arv och miljö, djur och människor, naturvetenskap och beteendevetenskap.
– Min studie visar att det inte är så självklart var gränserna skall dras, och vad som skall ingå i respektive kategori. Det är snarare något som ständigt förhandlas, förflyttas och omtolkas, säger Tora Holmberg.
Utifrån ett rikt vetenskapligt och populärvetenskapligt material diskuterar avhandlingen teman som ”tvillingars magiska kraft”, ”genantal som mänsklighetsmarkör”, ”konserverade gener” och ”sjöhästars omvända könsroller”. Enligt Tora Holmberg kan forskningen och dess resultat användas både för att stärka vissa dominerande föreställningar om människan och för att utmana andra föreställningar.
– Därför är beteendegenetisk forskning både konservativ och utmanande, en dubbelhet som i förlängningen borde möjliggöra samtal över ämnesgränser, säger Tora Holmberg.

Kontaktinformation
Tora Holmberg kan kontaktas på 018-471 6514, 471 1198 eller via e-post Tora.Holmberg@soc.uu.se