Rörelsemönster kan avslöja mental kapacitet
Är det möjligt att få en uppfattning om mental förmåga genom att studera rörelsemönster och kroppshållning? En avhandling från Sahlgrenska akademin tyder på att det är så.
Schizofreni och autism är två allvarliga och i många fall livslånga neuropsykiatriska tillstånd som bland annat medför handikappande problem med så kallade kognitiva funktioner. Kognitiva funktioner handlar om vår hjärnas förmåga att tolka och bearbeta signaler och intryck från omgivningen som vi alla tar till oss genom våra sinnen. Kognitiva störningar hos personer med schizofreni kan medföra nedsatt förmåga att planera och organisera enkla vardagliga aktiviteter.
Den läkemedelsbehandling som finns idag mot schizofreni ger bara delvis lindring av symtomen. Traditionella antipsykotiska läkemedel, neuroleptika, är ofta effektiva på att lindra exempelvis hallucinationer. Men de har i allmänhet sämre effekt på de kognitiva störningarna, vilket i sin tur försvårar rehabiliteringen avsevärt. Vissa äldre läkemedlen gör till och med att sinnena avtrubbas ytterligare. Även för autism saknas säker och effektiv läkemedelsbehandling.
Fil kand Marie Nilsson har i sin avhandling undersökt hur olika typer av läkemedel påverkar rörelsemönstret hos möss. Möss som fått det PCP-liknande ämnet MK-801 uppvisar ett monotont och enformigt rörelsemönster. Hos människa ger PCP, en drog som brukar kallas angel dust, upphov till schizofreniliknande symptom. Efter att mössen behandlats med MK-801 fick de olika läkemedel mot schizofreni. Några fick äldre typer av antipsykotiska läkemedel som är effektiva på att lindra hallucinationer, men har sämre effekt på kognitiva störningar. Andra fick en nyare typ av antipsykotiska läkemedel som har visat sig ha viss lindrande effekt på de kognitiva störningarna.
– Vi kunde vi se att de två typerna av läkemedel hade helt olika effekt på mössens rörelsemönster. Den gamla typen av läkemedel kunde inte påverka det monotona och enformiga rörelsemönstret som MK-801 orsakar, medan de nyare läkemedlen till viss del kunde återställa musens naturliga och varierade beteende, säger Marie Nilsson.
Hon tror att det enformiga beteendemönstret som MK-801 orsakar kan motsvara de kognitiva störningar personer med schizofreni och autism har. Resultaten tyder på att det är möjligt att dra slutsatser om huruvida ett läkemedel har kognitionsstärkande egenskaper genom att studera rörelsemönster hos MK-801-behandlade möss.
– Vi tror därför att analys av rörelsemönster hos möss skulle kunna vara ett användbart redskap i sökandet efter nya läkemedel mot schizofreni och autism, med bättre effekt kognitiva störningar jämfört med dagens läkemedel, säger Marie Nilsson
Avhandlingen är skriven av:
Fil kand Marie Nilsson, telefon: 031-773 33 28, e-post: marie.nilsson@psychiat.gu.se
Handledare:
Docent Maria Carlsson, mobiltelefon: 073-693 96 22, e-post: maria.carlsson@psychiat.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för klinisk neurovetenskap
Avhandlingens titel: Movement pattern analysis of hypoglutamatergic mice – A model for cognitive deficits of schizophrenia and autism?
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin
informatör/pressansvarig vid Sahlgrenska akademin
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
