Naturvetarens kultur: modern, visionär och manlig
Vad är naturvetenskap och teknik? Vilken är deras roll och betydelse för samhället? Är vetenskapsmannen en hjälte, och i så fall på vilket sätt? Är ingenjören en skapare av framsteg eller en specialiserad “fackidiot”? Staffan Wennerholms avhandling handlar om hur elever vid högre allmänna och högre tekniska läroverk under perioden 1930-1970 debatterade sådana frågor.
Diskussionerna utmynnade i förklaringar av vad som förväntades av naturvetare och tekniker. Ett genomgående tema i diskussionerna var att de unga naturvetarna beskrev en rad gränser och skillnader, till exempel mellan läroverkselever och ungdomar som inte gick i skolan. Läroverkseleven skulle inta en “allvarlig” hållning till samhället och uppvisa skötsamhet, framåtanda och ansvarstagande.
Ytterligare en gräns restes mellan den “moderna” naturvetenskapen och föråldrade ämnen som religion och humaniora. Unga naturvetare och tekniker på läroverken beskrev därför sig själva som framtidsskapare. De skulle vara framåtblickande, utåtriktade och handlingskraftiga. Naturvetenskapen och tekniken särskiljde sig genom sina unika metoder. De var effektiva och objektiva i kraft av ett laboratorieideal. Naturvetaren inhämtade objektiv och direkt kunskap från naturen utan påverkan från förutfattade meningar eller filosofisk spekulation.
I debatten beskrevs skillnaderna mellan naturvetare och andra ofta i termer av “manligt” och “kvinnligt”. Naturvetenskap och teknik antogs främst passa pojkar, och naturvetarrollen blev därigenom också en könsroll.
Naturvetenskap och teknik har ofta beskrivits som opåverkade av kultur, men det är felaktigt, menar Staffan Wennerholm.
– Tvärtom ingick ämnena i en slags vetenskapens ungdomskultur, som var ett kulturbygge där eleverna skolades in i en naturvetenskaplig världsbild, säger han.
Denna naturvetenskapliga kultur innebar att naturvetenskapen beskrevs som en modern, rationell, krävande, manlig, visionär och regelstyrd verksamhet. De hårda krav som detta innebar betydde en sållningsmekanism som med all säkerhet är levande och aktuell än idag. För att förstå naturvetenskap och teknik som samhälleliga och kulturella fenomen, och för att förstå unga människors föreställningar om dem, måste de förstås som kunskapskulturer.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Staffan Wennerholm på 018-471 3583, eller via e-post på staffan.wennerholm@idehist.uu.se
