Svår kärlkramp kräver speciell behandling
Patienter med svår kärlkramp kan med korrekt behandling få betydligt högre livskvalitet. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
Behandlingsrefraktär kärlkramp innebär mycket svår kärlkramp tillföljd av kranskärlssjukdom som inte går att behandla ytterligare med läkemedel, ballongvidgning eller bypass-operation. De patienter som lider av svår kärlkramp är mycket begränsade i sitt vardagsliv. Tandborstning, duschning, påklädning och andra enkla vardagsbestyr kan utlösa svåra kärlkrampsattacker. Enligt de studier som presenteras i AT-läkare Paulin Andrélls avhandlingen får årligen runt 250 patienter i Sverige diagnosen behandlingsrefraktär kärlkramp. Huvudorsaken till att patienterna nekas behandling är bypass-operation eller ballongvidgning inte praktiskt går att genomföra alternativt anses vara för riskfyllda.
Patientgruppen har hittills varit negligerad i sjukvården. Många patienter har av sin doktor fått beskedet att ”det finns inget mer att göra”. Ett sådant besked kan upplevas som mycket deprimerande.
– Det är av yttersta vikt att identifiera patienter med behandlingsrefraktär kärlkramp eftersom det finns flera nya behandlingar tillgängliga för symtomlindring och därmed förbättrad livskvalitet. Exempel på effektiva metoder är TENS, transkutan elektrisk nervstimulering, och ryggmärgsstimulering, säger Paulin Andréll.
Ryggmärgsstimulering har i tidigare studier visat sig vara effektiv på att lindra kärlkramp, lika effektiv som bypass-operation. Flertalet patienter får ökad livskvalitet, färre kärlkrampsattacker och behöver därför ta mindre läkemedel. Ryggmärgsstimulering har även konstaterats att vara en säker behandlingsmetod, med få allvarliga komplikationer.
Paulin Andrélls avhandling visar att de patienter som fick bra symtomlindrande behandling, och därmed minskade antalet attacker, mådde nästan lika bra som genomsnittsbefolkningen i Sverige. Det visar hur viktigt det är med av symtomlindrande behandling för kärlkrampspatienternas livskvalitet.
Avhandling visar också att patienter med behandlingsrefraktär kärlkramp hade sämre livskvalitet avseende fysisk funktion och fysiskt välmående jämfört med patienter med svår kärlkramp som accepterats för behandling med bypass-operation eller ballongvidgning. Däremot var det ingen skillnad mellan grupperna vad gällde påverkan av livskvalitet rörande mental hälsa, social funktion och emotionell funktion. I detta avseende skiljer sig patienter med svår behandlingsrefraktär kärlkramp från andra patientgrupper med annan kronisk smärtproblematik, som till exempel patienter med whiplashskada eller fibromyalgi.
– Trots att patienter med behandlingsrefraktär kärlkramp har en potentiellt livshotande sjukdom med svår funktionsinskränkning har de, i motsats till patienter med fibromyalgi, en välbevarad mental hälsa och social funktion. Detta tyder på att dessa patienter har välutvecklade coping-strategier, det vill säga god förmåga att hantera sin smärt- och livssituation, säger Paulin Andréll.
Avhandlingen är skriven av:
AT-läkare Paulin Andréll, telefon: 031-343 40 00, 0768-82 22 87, e-post: paulin.andrell@paincenter.se
Handledare:
Professor Clas Mannheimer, telefon: 031-3434000, 0706-06 45 61, e-post: clas.mannheimer@hjl.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, hjärt-kärlinstitutionen
Avhandlingens titel: Refractory Angina Pectoris – Patient Characteristics, Safety and Long-Term Effects of Spinal Cord Stimulation
Avhandlingen försvaras fredagen den 25 februari klockan kl. 13.00, centralklinikens aula, SU/Östra, Göteborg
Kontaktinformation
Ulrika Lundin
informatör/pressansvarig vid Sahlgrenska akademin
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
