Svenskundervisning i svårigheter
Trots höga ambitioner är det svårt för skolan att klara målsättningen att alla elever ska nå målen i svenska inom den ordinarie undervisningen. Det visar Inger Tinglev, Umeå universitet, i den avhandling hon försvarar den 25 februari.
Skolan har en lång och stark tradition att erbjuda elever som har svårt att nå målen i svenska special- och/eller stödundervisning. Inger Tinglev har undersökt tre skolor som deltar i försöksverksamheten att arbeta utan nationell timplan, något som ökar skolornas friutrymme att utveckla en undervisning för alla.
Trots de tre undersökta skolornas dokumenterade och uttalade ambitioner att i högre grad möjliggöra alla elevers måluppfyllelse inom den ordinarie klassundervisningens ram visar det sig att det i praktiken är svårt att genomföra en inkluderande svenskundervisning.
De tre skolorna säger sig med sitt deltagande i försöksverksamheten ytterligare vilja utveckla det individuella lärandet, flexibiliteten samt helhetsperspektivet i undervisningen.
En av anledningarna till att skolorna i praktiken inte lyckas genomföra sina ambitioner är att de ser svårigheterna som individbundna. Det betyder att det är eleven som ska åtgärdas, vilket specialundervisningen historiskt har ombesörjt och gör det i mer eller mindre utsträckning även på de tre skolorna. En följd av denna föreställning blir att svenskundervisningen inte nödvändigtvis behöver förändras i de sex undersökta klasserna.
Svenskundervisningen i de undersökta klasserna är relativt likformig, starkt lärarinramad och färdighetsinriktad. Detta förstärks av schemats starka inramning av lektionstiden, som ytterligare förstärker lärares planering och kontroll av innehåll och aktiviteter. En fördjupad analys av läs- och skrivprocessen visar ytterligare att svenskundervisningen med sina relativt enstämmiga och osynliga normer, krav och värderingar i högre grad marginaliserar än inkluderar och bekräftar alla elever socialt, kulturellt och språkligt. Det innebär att svenskundervisningen i de sex klasserna vidmakthåller behovet av den kompensatoriska special- och stödundervisningen som en möjlighet för elever i svårigheter att nå målen.
Ytterligare en anledning som bidrar till fortsatt kompensatoriskt stöd på de tre skolorna är att flera intervjuade specialpedagoger säger sig inte beröras av den pågående försöksverksamheten och att samarbete mellan specialpedagogisk personal och lärare uteblir.
Synen på individen som bärare av svårigheterna tillsammans med den traditionella svensk- och specialundervisningen kommer därmed att ömsesidigt och osynligt påverka och ytterligare befästa varandra, vilket motverkar integrerande processer. Detta förstärks ytterligare av ett ringa samarbete mellan specialundervisningens och den ordinarie svenskundervisningens innehåll och mål samt en otydlig och motstridig läroplan om vad som gäller i arbetet med elever i svårigheter. Möjligheter till kompensatoriskt stöd har i stället på de tre skolorna förblivit oförändrat eller ökat under tiden för försöksverksamheten.
Fredagen den 25 februari försvarar Inger Tinglev, institutionen för barn- och ungdoms-pedagogik, specialpedagogik och vägledning, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Inkludering i svårigheter. Tre timplanebefriade skolors svenskundervisning.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal B, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Karl-Georg Ahlstrom, professor emeritus, institutionen för pedagogik och lärarutbildning, Uppsala universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på:
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=424
Kontaktinformation
Inger Tinglev nås på:
Tel: 08-66 36 936
Mobil: 070-21 58 598
E-post: inger.tinglev@educ.umu.se
