Återvinning bättre än förbränning
Återvinning av material är i regel miljömässigt bättre än förbränning, bland annat blir utsläppen av växthusgaser lägre. Förbränning är dock oftast bättre än deponering.Dessa resultat från flera olika studier på KTH ger stöd för den ibland ifrågasatta prioritering som under senare tid gällt i svensk och europeisk avfallspolitik.
Svensk och europeisk avfallspolitik har under senare tid haft den så kallade avfallshierarkin som ledstjärna. Den säger att avfall i första hand bör undvikas, därefter återvinnas, därefter förbrännas med energianvändning och slutligen deponeras. I debatten ifrågasätts dock ofta rangordningen mellan materialåtervinning och förbränning, samtidigt som det är osäkert var biologisk behandling som kompostering och rötning ska komma in.
Avfallshierarkins rangordning får stöd av de aktuella studiernas resultat som nu presenteras i den respekterade tidskriften Journal of Cleaner Production. I ett temanummer jämförs olika metoder att ta hand om avfall. Fyra av artiklarna i numret har författare som arbetar vid Centrum för miljöstrategisk forskning – fms, vid KTH.
Resultaten från de olika studierna pekar mot att återvinning i allmänhet ger miljövinster. Man sparar mer energi genom att återvinna material än genom att förbränna dem.
– Det går åt mer energi att producera material från jungfruliga råvaror än från redan existerande material, även om man tar hänsyn till transporter, rengöring med mera, säger Göran Finnveden, föreståndare för Centrum för miljöstrategisk forskning.
Även utsläppen av växthusgaser blir i allmänhet lägre om man återvinner snarare än förbränner material. Förbränning är dock i allmänhet bättre än deponering
– Många av de rapporter och inlägg som presenteras i debatten om avfallshantering har inte genomgått sedvanlig vetenskaplig granskning innan de publiceras och debatteras. Det är därför intressant att den respekterade tidskriften Journal of Cleaner Production nu presenterar ett specialnummer om avfallshantering där alla artiklar har genomgått en kritisk granskning, konstaterar Göran Finnveden.
Flera av artiklarna jämför för- och nackdelar med olika behandlingsmetoder för avfall. Man har använt sig av livscykelanalyser, och tar då hänsyn inte bara till hanteringen av avfall i sig utan också till att alla avfallsbehandlingsmetoder producerar nyttigheter som kan ersätta andra produkter. Exempelvis produceras värme och el från avfallsförbränning, vilket gör att avfall kan ersätta andra bränslen.
I en annan studie som publiceras i Environmental Impact Assessment Review har man studerat miljökonsekvenser av en eventuell skatt på förbränning av avfall. De resultaten indikerar att en sådan skatt skulle ge miljövinster.
– Ett miljöoptimerat avfallssystem skulle dock kunna ge betydligt större miljövinster. Det betyder att en skatt på avfall bör kombineras med andra styrmedel för att uppnå de potentiella miljövinsterna med ett hållbart avfallssystem, säger Göran Finnveden.
Dessa resultat har bland annat betydelse för den sittande BRAS-utredningen som ska lämna ett förslag på utformning av en skatt på förbränning av avfall senast den 18 mars 2005.
Kontaktinformation
Kontakt: Göran Finnveden, 08-790 7318, goran.finnveden@infra.kth.se
