Så kan byggmaterial återvinnas
Återvinning syftar till att hushålla med naturresurser och förutsätts vara bra för miljön. De miljövinster som kan göras är mycket stora men svåra att omsätta i praktiken, visar forskning vid Linköpings universitet.
Liselott Roth vid avdelningen för Industriell miljöteknik har för sin doktorsavhandling bland annat granskat genomförda återbruksprojekt av betong och tegel. Resultaten visar att återvinning av byggmaterial inte självklart är fördelaktigt för miljön. Miljövinsten kan ätas upp av långa transporter och komplettering med nytillverkade byggelement, som krävs för att uppfylla statliga byggnormer.
Tre projekt studeras i avhandlingen. Platsgjutna betongstommar från flerbostadshus i Finspång sågades till betongelement som idag utgör stommen i ett studentbostadshus i Linköping. Huset har en helt annan form än de ursprungliga. Jungfrulig fabriksbetong göts på bjälklagen och innerväggarna kompletterades med avväxlingsbalkar, gips och mineralull för att uppnå moderna byggnormer.
I Norrköping demonterades betongelementhus för att byggas upp till i stort sett samma konstruktion, fast mindre, i Linköping. Även i detta projekt kompletterades betongstommen med ny råvara i form av gips, smide, isolering och stålreglar.
I Malmö demonterades en sjukhusbyggnad av tegel som fick utgöra stommen till en villa i Staffanstorp. Här användes jungfruliga träreglar och stålbalkar för att komplettera tegelstommen.
Den nya råvaran utgör bara omkring en tiondel (10, 6 respektive 12 procent) av den totala stomvikten, men står ändå för största delen av energianvändningen för återbruket. I den kalkylen är energianvändningen för framställning av nya råvaror inräknad. Långa transporter av tunga återvunna material kan också äta upp miljövinsten.
Resultaten visar också att det är skillnad mellan direkt återanvändning – som beskrivits ovan
– och degraderande materialåtervinning, det vill säga krossning för användning som ballast i ny betong eller vägfyllnad. Direkt återanvändning ger större miljövinster.
Idag miljöbedöms material för återvinning i första hand utifrån toxikologiska aspekter. Då missar man det övergripande syftet, nämligen hushållning med naturresurser. I en miljöbedömning av materialåtervinning bör därför båda dessa perspektiv tas med.
Avhandlingen heter Reuse of construction materials – environmental performance and assessment methodology. Disputationen äger rum 31 mars kl 13.15 i sal C3, C-huset, Linköpings universitet Campus Valla.
Kontaktinformation
Doktoranden Liselott Roth nås på 013-285827, lisro@ikp.liu.se
