Screening kan avslöja riskfyllt drickande
En allmän screening av alkoholvanor i primärvården vore ett bra sätt att tidigt fånga upp personer med riskfylld konsumtion. Men idag tas frågan upp huvudsakligen med dem som redan har alkoholproblem, visar forskning vid Linköpings universitet.
Svenska folket dricker nu mer öl, vin och sprit än på 100 år. Mer kontinentala vanor och slopade införselrestriktioner har bidragit till en ökad konsumtion, och den föreslagna sänkningen av alkoholskatten kan ge ytterligare skjuts åt den utvecklingen.
Docent Preben Bendtsen och hans forskargrupp inom alkoholskadeprevention bedriver flera studier kring tidig prevention och kartläggning av alkoholvanor. Forskningen finansieras bland annat med stöd av en privat donation till minne av sjuksköterskan Ester Johansson, som i sitt testamente angivit att hennes arv skulle tillföras alkoholforskningen.
Ett av projekten, Tidig intervention för riskfylld alkoholkonsumtion hos patienter inom primärvården, redovisas nu i en doktorsavhandling av Kjell Johansson som bygger på enkätundersökningar och fokusgruppsintervjuer bland patienter och personal i primärvården i Östergötland.
Resultaten visar att förebyggande åtgärder inte har tillräckligt utrymme i vårdcentralernas rutiner – trots att det föreskrivs i vårdlagen. Läkarna tvekar att screena för riskfylld konsumtion om det inte finns medicinska symtom, och sjuksköterskorna frågar mycket sällan patienterna om deras alkoholvanor om det inte finns en tydlig anledning. Av cirka 4 000 patienter som svarat på enkäten med frågor om livsstilsrådgivning hade 4,7 procent fått råd om alkohol, 8,8 procent om tobak, 13,3 procent om kost och 16,3 procent om motion.
– Det ställs stora förhoppningar till primärvården när det gäller alkoholprevention, och vi möter ingen ovilja bland personalen inför detta. Men när det ska omsättas i praktiken, så prioriteras sjukvård, säger Kjell Johansson.
Bakgrunden är en hög arbetsbelastning och en otydlighet om vilka patientgrupper som i första hand bör erbjudas screening och rådgivning.
I stället för en allmän screening föreslås i avhandlingen en medelväg med ett antal patientgrupper lämpliga för screening. En modell testades vid två vårdcentraler i Linköping. Deltagarna fick ett formulär med frågor om alkoholvanor och varför man sökt vård. Det visade sig att flest personer med riskfylld alkoholkonsumtion fanns bland dem som sökte för lungbesvär och psykiska problem. Skillnaderna är dock inte statistiskt säkerställda varför det behövs ytterligare forskning kring vilka grupper som bör väljas ut.
Kjell Johansson försvarar sin doktorsavhandling Towards a new strategy for systematic screening for hazardous and harmful alcohol consumption in primary health care fredag 1 april 2005 kl 9.00. Disputationen äger rum i aulan, Hälsans hus, ingång 16, Universitetssjukhuset, Linköping. Opponent är professor Anders Romelsjö, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms universitet.
Kontaktinformation
Kjell Johansson nås på 013-221017, kjell.johansson@ihs.liu.se
Preben Bendtsen (handledare) nås på 013-224615, preben.bendtsen@ihs.liu.se
