Altruism spelar roll
I spåren av tsunamin vällde en annan, nästan lika oväntad, våg fram, en våg av hjälpsamhet och generositet. Människor skänkte pengar som aldrig förr, när katastrofen verkligen berörde dem.
En som inte torde ha blivit förvånad är Fredric Jacobsson, ekonom och forskare vid Tema hälsa, Linköpings universitet. Han har ägnat sitt avhandlingsarbete åt att studera altruism. Den 18 mars disputerade han.
Altruism, dvs osjälviskhet och människokärlek, existerar, det är de flesta överens om. Men den dominerande nationalekonomiska teorin tar ingen hänsyn till altruism. Utgångspunkten där är att varje människa agerar för att maximera sin egen nytta, och det ekonomiska system som ger henne störst möjlighet att göra det – utan att någon annans nytta minskar – är också det mest effektiva.
– I ekonomiska standardmodeller bortser man normalt från altruism, säger Fredric Jacobsson. Man säger att även om den existerar, så är den nyttorelaterad och lika för alla och då påverkar den inte resursfördelningen. Dvs. om jag är beredd att avstå en del till dig, och du lika mycket till mig så förändras inget.
Men så enkelt är det inte. Fredric Jacobsson har undersökt försökspersoners både hypotetiska och verkliga vilja att ge bort pengar. Totalt valde 70 procent i hans försök att avstå egna resurser till förmån för någon annan.
I den serie försök där han undersökte verkligt beteende fick studenter ta emot en summa pengar och sedan bestämma sig anonymt för hur mycket de ville ge bort, under olika förutsättningar. De gav ganska lite (18 procent av de utdelade pengarna) när pengarna gick till en som de själva, en annan student. Betydligt mer, 29 procent, gav de till en diabetespatient, och ännu mer, 41 procent, när pengarna gick till en speciell behandling (nikotinplåster).
Det här visar, konstaterar Fredric Jacobsson, inte bara att altruism existerar, utan också att den påverkas av andra människors behov och ens egen möjlighet att styra vart pengarna går (s.k. paternalistisk altruism).
– I allvarliga situationer är de allra flesta altruistiska.
Det får konsekvenser, menar han, för den ekonomiska styrningen, särskilt inom ett område som hälso- och sjukvård. Ett strikt nyttobaserat ekonomiskt system fördelar inte resurserna mest effektivt, eftersom de flesta människor vill avstå resurser till dem som behöver dem bättre, särskilt om de också kan påverka hur de behövande kommer att använda resurserna.
En slutsats blir att människor styrs mer än vi tror av empati och en önskan om rättvisa, och att denna insikt också bör få genomslag i ekonomin. Det får bl.a. till följd att mer resurser, utifrån ett effektivitetsargument, bör läggas på hälso- och sjukvård än vad den ekonomiska standardmodellen medger.
Fredric Jacobsson disputerade den 18 mars. Avhandlingen heter Den barmhärtige ekonomiten. Effektivitets- och rättviseaspekter på altruism och hälsa.
Kontaktinformation
Fredric Jacobsson har e-post fredric.jacobsson@ihs.liu.se och telefon 011-56003 eller 070-6870514.
