Preparat riktade mot muskelceller kan tänkas bli användbara vid behandling av diabetespatienter som utvecklat insulinresistens
Typ 2-diabetes är en klinisk sjukdom som kännetecknas av störningar i ämnesomsättningen av glukos och fett och produktionen av insulin samt hur kroppen reagerar på insulin. Störningarna beror delvis på ett minskat upptag av glukos i de celler som bygger upp kroppens fett- och muskelvävnader. Nu har forskare vid Karolinska Institutet slagit fast att en typ av preparat som är riktade mot receptorer i muskelcellerna ökar omsättningen och upptaget av glukos och därför skulle kunna tänkas användas vid behandling av diabetes.
De nya forskarrönen publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Diabetes. Studien har bland annat finansierats med hjälp av två EU-bidrag, som nyligen tilldelades ett internationellt nätverk av forskare där några av artikelförfattarna ingår.
De molekylära mekanismerna bakom typ 2-diabetes är ännu inte kartlagda i detalj, men såväl genetiska faktorer som miljöfaktorer tros bidra till att sjukdomen utvecklas. Förekomsten och antalet nya fall av typ 2-diabetes ökar alltjämt i västvärlden och den största anledningen tros vara den typiska västerländska livsstilen, med en alltför kaloririk föda och för lite fysisk aktivitet.
De receptorer i muskelcellerna som studerats kallas peroxisomproliferatoraktiverade delta-receptorer (PFAAR) och finns i cellkärnan, och har till uppgift att reglera ett stort antal enzymer, som är inblandade i cellernas ämnesomsättning och energiproduktion. Genom att studera mänskliga muskelceller som man odlat i laboratoriet kunde forskarna visa att preparat som binder till PFAAR ökar upptaget av glukos i muskelcellerna. De två preparat som testades i studien har beteckningarna GW501516 och GW0742. Försöken visar att de två preparaten binder till PFAAR vilket leder till en serie reaktioner i cellerna. Detta, i sin tur, bidrar till att glukosupptaget i muskelcellerna ökar. Genom att specifikt blockera vissa processer i cellerna kunde forskarna vidare visa att effekterna av preparaten liknar dem som aktiveras av fysisk träning. Man kunde också konstatera att de inte beror på att insulinproduktionen påverkas.
– De upptäckter vi gjort är viktiga med tanke på att ett av problemen vid insulinbehandling av patienter med typ 2-diabetes är att patienterna efter en tids behandling blir resistenta mot insulinet och inte längre svarar på behandlingen. De PFAARpreparat vi studerat, däremot, har en direkt verkan på de odlade muskelcellerna och är oberoende av insulinmetabolismen. Kan vi visa att preparaten även är effektiva på levande patienter innebär det att man skulle kunna använda dem vid framtida behandling av patienter som utvecklat insulinresistens, säger Anna Krook och Juleen Ziearath, två av KI-forskarna bakom studien.
För mer information kontakta: docent Anna Krook eller professor Juleen Zierath vid Institutionen för fysiologi och farmakologi (FYFA), Karolinska Institutet, tel: 08-524 878 24, e-mail: Anna.Krook@fyfa.ki.se respektive tel:08-52487580,e-mail: Juleen.Zierath@fyfa.ki.se.
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
