Miljöfaktorer, speciellt luftföroreningar, ökar risken för hjärtinfarkt
Exponering för luftföroreningar ökar risken för död i hjärtinfarkt. Sambandet är särskilt tydligt för luftföroreningar från trafiken. Det visas i en aktuell avhandling från Karolinska Institutet.
Hjärtkärlsjukdomar utgör den vanligaste dödsorsaken i Sverige och andra västländer. Kända riskfaktorer är bland annat ålder, kön, ärftlighet, rökning, högt blodtryck och höga blodfetter. Det råder stor osäkerhet om vilken roll den yttre miljön spelar för risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Faktorer i omgivningsmiljön som anses vara av betydelse är bland annat passiv rökning, luftföroreningar, omgivningsbuller och dricksvattnets kemiska sammansättning. Även om dessa miljöexponeringar är kopplat till en liten riksökning så kan det få stora konsekvenser för folkhälsan med hänsyn till sjukdomens vanliga förekomst och att dessa miljöexponeringar vanligen berör många människor.
I Mats Rosenlunds avhandlingsarbete har just miljöfaktorer som flygbuller, passiv rökning, dricksvattnets kvalitet och luftföroreningar studerats.
Studien av sambandet mellan luftföroreningar och hjärtkärlsjukdom antyder att en lång tids exponering för luftföroreningar ökar risken för död i hjärtinfarkt, speciellt för död utanför sjukhus. Sambandet var särskilt tydligt för luftföroreningar från trafiken. Däremot ökade inte risken för insjuknande eller icke-dödlig infarkt. Studien gjordes så att individernas bostadsadresser översattes till geografiska koordinater, som kopplades till information om samtliga utsläppskällor av luftföroreningar sedan 1960.
Resultaten av studier av dricksvattnets hårdhetsgrad tyder inte på något samband med risk för hjärtinfarkt, varken i form av hårdhet eller som koncentration av magnesium eller kalcium.
I avhandlingen ingår också tidigare presenterade studier som antyder ett samband mellan förekomsten av högt blodtryck och flygbuller, både beräknat som ”flygbullernivåer” över 55 dBA och som maximala flygbullertoppar över 72 dBA.
Studier har också gjorts som ytterligare bekräftar passiv rökning som en riskfaktor för hjärtinfarkt. Resultaten tyder på att kombinerad exponering hemma och på jobbet samt den sammanlagda exponeringen under vuxen ålder är av betydelse för risken för hjärtinfarkt.
Avhandling:
Environmental factors in cardiovascular disease
Författare:
Mats Rosenlund, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, tfn 08-737 3671, e-post: mats.rosenlund@sll.se
Disputation:
Fredag 22 april 2005, kl 9, Leksells auditorium, Medicinhistoriska museet, Karolinska Universitetssjukhuset Solna.
Avhandlingens abstract och ramberättelse finns på:
http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-292-6/
